Erik Elliot

Erik Elliot
Elliot iklädd frack och bärandes Serafimerordens axelband och kraschan, runt halsen syns även kommendörskorset av Nordstjärneorden. Porträttet utfört ca 1905 av målaren Emil Österman.
Född	9 augusti 1844[1][2] Solna församling[1][2], Sverige
Död	14 april 1927[1][2] (82 år) Engelbrekts församling[1][2], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen[3] kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[2]
Sysselsättning	Politiker[1][2], jurist
Befattning
Häradshövding Sveriges justitiekansler (1886–1899)[1][2] Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1887–1887)[1] Hovrättspresident för Svea hovrätt (1899–1910)[1][2]
Politiskt parti
Inget[2]
Barn	Stina Elliot (f. 1884)[2] Holger Elliot (f. 1887)[2]
Släktingar	Anders Oscar Elliot (syskon) Stellan Elliot
Utmärkelser
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1897) Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1900) Kungliga Serafimerorden (1905) Första graden av Lejon- och solorden
Redigera Wikidata

Johan Erik Elliot, född 9 augusti 1844 i Solna församling, Stockholms län,[4] död 14 april 1927 i Engelbrekts församling, Stockholms stad,[5] var en svensk justitiekansler och hovrättspresident. Han var far till Holger Elliot, bror till Anders Oscar Elliot, farbror till Stellan Elliot och kusin till Hampus Elliot.

Biografi

Elliot, som var son till en officer, avlade studentexamen 1861 och hovrättsexamen 1864. Han blev efter studier vid Uppsala universitet och domartjänstgöring under Svea hovrätt vice häradshövding 1870, varefter han några år tjänstgjorde i hovrätten. Han övergick sedan till Kammarrätten och utnämndes till kammarrättsråd 1877, blev sedermera expeditionschef i Lantförsvarsdepartementet 1881, justitiekansler 1886 och - efter att ha innehaft åtskilliga kommittéuppdrag - president i Svea hovrätt 1899 samt promoverades till juris hedersdoktor i Uppsala 1900. År 1910 avgick han ur statstjänsten. Under majriksdagen 1887 var han ledamot av andra kammaren.

Utmärkelser

• Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 1 december 1905.[6]
• Första klassen av Persiska Lejon- och solorden, senast 1925.[6]

Referenser

• Svenska Dagbladets årsbok - 1927, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Åhlén & Åkerlunds Boktryckeri, Stockholm 1928 s. 246
• Elliot, Johan Erik i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)

Noter

1. ^ [ ] Johan Erik Elliot, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16014, läs online.^[källa från Wikidata]
2. ^ [ ] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 78, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfMhw, läs online, läst: 6 januari 2022.^[källa från Wikidata]
3. Elliot, JOHAN ERIK, Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 juni 2024.^[källa från Wikidata]
4. Solna församlings födelse- och dopbok 1834–1860, s. 75
5. Engelbrekts församlings död- och begravningsbok 1925–1929, s. 81
6. ^ [ ] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1925

Vidare läsning

• Karl Tiselius: Erik Elliot i Svenskt biografiskt lexikon (1950)

Företrädare: Carl Gustaf Carlsson Leijonhufvud	Sveriges justitiekansler 1886–1899	Efterträdare: Emil Sjöberg
Företrädare: Nils von Steyern	President i Svea hovrätt 1899–1910	Efterträdare: Ivar Afzelius