Erik Edlund

Ej att förväxla med Erik Edlund (präst).
Erik Edlund
Född14 mars 1819[1][2]
Edsbergs församling[1][2], Sverige
Död19 augusti 1888[1][2] (69 år)
Adolf Fredriks församling[1][2][3]
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5][6]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2][7]
SysselsättningFysiker[1], universitetslärare, meteorolog[1], politiker[1][2][7]
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1872–1872)[1][2][7]
ArbetsgivareKungliga Tekniska högskolan
Politiskt parti
Inget[2]
Utmärkelser
Professors namn
Redigera Wikidata
Erik Edlund, detalj av porträtt på Kungliga Vetenskapsakademien.

Erik Edlund, född den 14 mars 1819 i Edsbergs socken, Örebro län, död den 19 augusti 1888 i Vaxholm, var en svensk fysiker och riksdagsman.

Edlund blev 1840 student vid Uppsala universitet, filosofie magister 1845 och docent i mekanik vid Uppsala universitet 1846. Han anställdes 1850 som fysiker vid Kungliga Vetenskapsakademien och blev 1851 ledamot av samma akademi. År 1854 erhöll han professors namn, heder och värdighet. Han var därefter åren 1854–75 anställd som fysiker vid Elektriska telegrafverket.

Edlund författade flera viktiga arbeten inom fysik, av vilka kan nämnas Om de induktionsströmmar, som uppkomma vid öppnandet och slutandet af en galvanisk kedja (Vetenskapsakademiens Handlingar, 1848), Om de vid fasta kroppars volymförändring uppkommande värmefenomener (Öfversigt af Vetenskapsakademiens förhandlingar, 1861) och Qvantitativ bestämning af värmefenomener, som uppkomma vid metallers volymförändring (ibid., 1865).

En dåtida förklaring av elektriciteten, framförd av Robert Symmer, gick ut på att två ämnen rörde sig i motsatt riktning, men Edlund menade att det räckte med ett och identifierade detta med etern i den 1874 framlagda Théorie des phénomènes électriques.[8] Denna svenska förklaring överskuggades dock snabbt av James Clerk Maxwell teorier från 1873.

År 1856 inlämnade Edlund till Vetenskapsakademien ett förslag till införande av meteorologiska observationer i Sverige. År 1858 upprättades ett nät av observationsstationer, vilka stod under hans ledning till 1873, då Statens Meteorologiska Centralanstalt inrättades. Detta resulterade i 14 band meteorologiska iakttagelser och avhandlingen Bidrag till kännedomen om Sveriges klimat (Vetenskapsakademiens Handlingar, 1875). Dessutom utgav han bland annat Om isbildningen i hafvet (Öfversigt af Vetenskapsakademiens förhandlingar, 1863) och Om naturkrafternas verkningar (Svensk tidskrift, 1875).

Förutom medlemskapet i Vetenskapsakademien var Erik Edlund också ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala från 1858 samt av Lantbruksakademien från 1858 (som hedersledamot från 1878). Han var ledamot av riksdagens andra kammare 1872, invald i Stockholms stads valkrets.

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h] Erik Edlund, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16628, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 76, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfMfg, läst: 11 februari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0001/F I/12 (1885-1888), bildid: 00028439_00170, sida 166, död- och begravningsbok, s. 166, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/12 SE/SSA/0001/F I/12, läs onlineläs online, läst: 22 maj 2023, ”(aug),19,1,,Edlund,Erik Professor,,69,5,15,1...Paralysia cordis...Waxholm?”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Edlund, ERIK, Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 april 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sten nr 651 – Erik Edlund, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 27 april 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gravstensinventeringen: 357215?pid=1, läst: 24 april 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Albin Hildebrand, Erik Edlund, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 24, Svenskt porträttarkiv: TR3yO_GV8eAAAAAAAABpHA, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ Edlund, Erik i Svenska män och kvinnor (1944)
Auktoritetsdata