Erik Andrén (kulturhistoriker)

Erik Andrén
Född15 mars 1904[1]
Maria Magdalena församling[1], Sverige
Död4 april 1984[2] (80 år)
Råsunda församling[2], Sverige
BegravdSandsborgskyrkogården[2]
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningKulturhistoriker
Redigera Wikidata

Erik Andrén, född 15 mars 1904 i Stockholm, död 4 april 1984, var en svensk kulturhistoriker och museiman.

Andrén blev filosofie licentiat vid Stockholms högskola 1934 och filosofie doktor 1948. Han tjänstgjorde vid Nordiska museet och Skansen 1929–1936 och 1937–1970, blev intendent 1947 (e.o. 1944), var förste intendent och föreståndare för Skansens kulturhistoriska avdelning 1949–1957, Nordiska museets högreståndsavdelning 1958–1965 och avdelningen för bostadsskick 1965–1970. Han var sekreterare i Föreningen för svensk kulturhistoria 1938–1941, ordförande för Sveriges yngre museimän 1943–1944 och Svenska museimannaföreningen 1959-1961.

Andrén skrev främst om byggnadshistoria, äldre möbler och silver. Bland hans verk märks Skokloster (1948) och Möbelstilarna (1948, reviderad utgåva 1981).

Bibliografi (urval)

  • Svenskt silver.. Stockholm: Forum. 1948, 4:e omarbetade upplagan 1964. Libris 459119 
  • Möbelstilarna: en handbok i den svenska möbel- och inredningskonstens historia. Stockholm: Saxon & Lindström. 1948, 7:e omarbetade och utökade upplagan 1981, ny upplaga 1996. Libris 1176312 
  • Skokloster: ett slottsbygge under stormaktstiden. Byggnader och minnesmärken. Stockholm: Nordisk Rotogravyr. 1948. Libris 1495863 
  • Nitroglycerin aktiebolaget 1864-1964: minnesskrift över Alfred Nobels första sprängämnesföretag, utarb. till 100-årsjubileet på uppdrag av styrelsen för Nitroglycerin aktiebolaget. Gyttorp: Nitroglycerin AB. 1964. Libris 893607 
  • Svenskt silversmide: guld- och silverstämplar 1520-1850 ([2., utvidgade uppl.]). Stockholm: Nordiska museets förl. 2000. Libris 7603861. ISBN 917108469X 

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1940, Arkiv Digital, läs online, läst: 17 februari 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Svenskagravar.se, läs online, läst: 17 februari 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016.[källa från Wikidata]

Externa länkar