Eric Abrahamsson

Ej att förväxla med Eric Abrahamson.
Eric Abrahamsson
Eric Abrahamsson, 1939
Eric Abrahamsson, 1939
FöddCarl Eric Abrahamsson
13 april 1890
Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Död3 november 1942 (52 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år1909–1942
IMDb SFDb

Carl Eric Abrahamsson, född 13 april 1890 i Stockholm, död där 3 november 1942, var en svensk skådespelare.

Biografi

Eric Abrahamsson var son till målarmästaren Carl August Abrahamsson och Augusta Charlotta Eriksson. Abrahamsson studerade vid Elin Svenssons teaterskola från 1907 och scendebuterade 1909 vid Svenska teatern. Därefter var han engagerad vid John Lianders teatersällskap 1909-10, vid Arthur Rehns operettsällskap och 1912-13 vid Axel Lindblads operettsällskap med turnéer på landsorten.[1]

Abrahamsson var även engagerad vid Anna Norries och Oskar Textorius teatersällskap.

Eric Abrahamsson engagerades som operettskådespelare vid Apolloteatern i Helsingfors 1913 - 1916 samt Wasa Teater. Han återkom 1917 till Sverige och deltog då i Valborg Hanssons turné med Stöflett-Katrine och återkom senare till den av Lili Ziedner ledda cabareten Läderlappen.[1] Han medverkade i många år i Karl Gerhards revyer som sketchaktör. I Stockholm var han engagerad vid Folkteatern, Vasateatern med flera.

Eric Abrahamsson som Pessimisten, Ludde Gentzel som Optimisten och i mitten författaren Helge Härneman.

Abrahamsson blev mest känd som den dystra Pessimisten i Helge Härnemans radioserie med dialoger mellan Optimisten och pessimisten, där han spelade mot Optimisten Ludvig Gentzel.

Eric Abrahamsson filmdebuterade 1917 i Victor Sjöströms Terje Vigen, och kom att medverka i drygt 60 filmer. Han var knuten till Svensk Filmindustri från 1928.

Abrahamsson avled i leversjukdom på Sankt Görans sjukhus i Stockholm 1942 och han är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1921 Medverkande Vart ska vi annars gå, revy
Karl Gerhard
Olle Nordmark Folkteatern
Flyttad till Mosebacketeatern[3]
1922 Medverkande Ställ er i kön, revy
Karl Gerhard
Folkan[4]
Hasard
Alfred Savoir
Vilhelm Bryde Turné[5][6]
1926 Chinard, målare Benjamin
René Mercier, André Bardé och Benjamin Rabier
Nils Johannisson Södra Teatern[7]
1927 Ferrier Drottning Helena
Oscar Straus, Ernst Marischka, Bruno Granichstaedten
Naima Wifstrand Folkteatern[8]
1930 Filip Lamell Krasch
Erik Lindorm
Sigurd Wallén Folkteatern[9]
1931 Skomakare Ferm 33.333
Algot Sandberg
Sigurd Wallén Folkteatern[10]
1932 Godsägaren Vi som går köksvägen
Gösta Stevens
Nils Lundell Södra Teatern[11][12]
1933 Medverkande Oss greker emellan
Karl Gerhard
Folkteatern[13]
Medverkande Ett leende år, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma
Björn Hodell Södra Teatern[14]
Lyckliga Jönsson
Toralf Sandø
Björn Hodell Södra Teatern[15]
1934 Medverkande Mitt vänliga fönster, revy
Karl Gerhard
Karl Gerhard Folkteatern[16]
Medverkande Sol över Söder, revy
Södra Teatern[17]
1937 Medverkande Karl Gerhards vershus, revy
Karl Gerhard
Folkan[18]
1939 Gustafsson Kungens komedi
Oscar Rydqvist
Martha Lundholm Vasateatern[19]
Gaston Christian
Yvan Noé
Martha Lundholm Vasateatern[20]
1940 Brasset Charleys tant
Brandon Thomas
Leif Amble-Naess Södra teatern,
flyttad till Vasateatern[21][22]

Noter

  1. ^ [a b] ”Abrahamsson, Carl Eric”. svenskuppslagsbok.se. Arkiverad från originalet den 14 juni 2014. https://archive.is/20140614030239/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_unknown_02/0069_0070-0035.jpg. 
  2. ^ Abrahamsson, KARL ERIK Norra begravningsplatsen Grav:Kvarter: 17G Gravplats: 00207 Gravsatt:18 november 1942, SvenskaGravar Läst: 6 april 2017
  3. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  4. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 98. Libris 8081302 
  5. ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 7. 4 oktober 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-10-04/267/7. Läst 24 juli 2015. 
  6. ^ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  8. ^ Ldl (1927). Erik Ljungberger. red. ”Teateralmanack”. Scenen: Tidskrift för teater, musik och film 13 (20): sid. 644. https://runeberg.org/scenen/1927/0644.html. Läst 16 mars 2016. 
  9. ^ Bo Bergman (11 juli 1930). ”'Krasch' på Folk-teatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-07-11/184/9. Läst 2 februari 2016. 
  10. ^ Oscar Rydqvist (29 augusti 1931). ”'33333' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1931-08-29&toPublicationDate=1931-08-29. Läst 3 januari 2016. 
  11. ^ ”Teater Musik Film: Södrans start”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 september 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-24/260/10. Läst 7 januari 2016. 
  12. ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Vi som går köksvägen”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 27 augusti 2015. 
  13. ^ ”Tilja, Film, Radio”. Svenska Dagbladet: s. 12. 6 maj 1933. https://www.svd.se/arkiv/1933-05-06/12. Läst 4 februari 2017. 
  14. ^ Erik Nyblom (2 januari 1933). ”Söndagens revypremiärer”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  15. ^ ”Södrans premiär”. Dagens Nyheter: s. 14. 20 oktober 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-20/285/14. Läst 5 januari 2016. 
  16. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 19. 18 juni 1934. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-06-18/162/19. Läst 4 februari 2017. 
  17. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 22. 21 december 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-12-21/347/22. Läst 12 juni 2016. 
  18. ^ ”Karl-Gerhard i sitt nya Vershus”. Dagens Nyheter: s. 14. 2 januari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  19. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1939 s. 177
  20. ^ ”Christian”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14260&pos=410. Läst 29 april 2016. 
  21. ^ Oscar Rydqvist (27 oktober 1940). ”'Charleys tant' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-10-27/294/12. Läst 25 augusti 2015. 
  22. ^ Stockholms teatrar 1940 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1940 (1941) s. 211

Källor

  • Svenska konstnärer inom teaterns, musikens och filmens värld. Stockholm: Mimer. 1943. sid. 211. Libris 1456082 
  • 1890 års män i ord och bild : 1890-1940. Malmö: Sv. kulturförl. 1940. sid. 179. Libris 1360359 

Externa länkar