Enkronassedeln

Enkronassedeln från 1916

Enkronassedeln var 1 kr-sedlar som gavs ut åren 1874, 1875 och 1914 – 1921. Det var brist på silver som gjorde att man gav ut en sedel på 1 kr.

Sedlarna från 1874-75 kallades i folkmun för pappersetta och de från 1914-21 för kotia (ko-tia) (som möjligen kan ha kommit från att sedeln förväxlades med 10 kr-sedlar vid kreatursmarknader[1]).[2] I Stockholmsområdet kallades de även Hagalundstia. Tiokronorssedeln är dock betydligt större (135 x 150 mm), men tryckt i samma färger. Det ursprungliga namnet kan ha varit "kofemma", eftersom femkronorssedeln hade samma dimensioner.[3]

Trycktes på vitt handgjort finpapper och hade grön ram med svart tryck på framsidan och svart spegelvänt tryck på baksidan. De som trycktes på 1800-talet var 75 x 135 mm och de på 1900-talet 70 x 120 mm. Överst i mitten det svenska riksvapnet och i hörnen de fyra ståndens symboler[4]:

• Adeln övre vänster: Krönt sköld med riddarhjälm, lansar med fanor
• Prästerna övre högra: Änglahuvud som kröner orgel, biskopsnyckel korslagd med biskopskräkla.
• Borgare nedre vänster: Ankare, borste, m.m.
• Bönder nedre högra: Kratta, spade, lie, grep, skära och slagpinne över halmkärve.

Enkronassedeln var giltigt betalningsmedel fram till och med 31 december 1987.[5]

Referenser

1. Monica Golabiewski Lannby, Värdefulla ordvitsar, Språktidningen, september 2011.
2. Omslag, Svensk numismatisk tidskrift, 5:2011, sid. 100.
3. Se 13:e Myntauktionen på Internet. Tisdagen den 11 december 2001 som hänvisar till Mynttidningen.
4. Se Kotian - sedeln som var ett nödmynt.
5. Lag (1982:1161) om vissa äldre sedlar Arkiverad 22 april 2016 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar

• 1874 års serie
• Kronor-sedlar med Stora Riksvapnet