Egyptens femte dynasti

Egyptens historia
Det forntida Egyptens
dynastier
cirka 3000 - 30 f. Kr.
Fördynastisk tid
Tidig dynastisk tid
1:a 2:a
Gamla riket
3:e 4:e 5:e 6:e
Första mellantiden
7:e 8:e 9:e
10:e tidig 11:e
Mellersta riket
sen 11:e 12:e 13:e 14:e
Andra mellantiden
15:e 16:e 17:e
Nya riket
18:e 19:e 20:e
Tredje mellantiden
21:a 22:a 23:e
24:e 25:e
Sentiden
26:e 27:e 28:e
29:e 30:e 31:a
Grekisk-romersk tid
Alexander den store
Ptolemeiska dynastin

Egyptens femte dynasti varade omkring 2465–2323 f.Kr. Dynastin räknas till det Gamla riket i det forntida Egypten.

I övergången till den femte dynastin skedde en förändring av kungaideologin där solguden Ra gavs en mer framträdande roll. Detta reflekterades i en sägen ur Westcar-papyrusen, nedtecknade långt senare, om hur dynastins tre första faraoner var söner till en av Ras prästinnor i ett hieros gamos med solguden. Kungatiteln "Ras son" kom därefter i bruk.

Pyramiderna byggdes i mycket mindre skala än tidigare och i anslutning till dessa lät man uppföra soltemplen i Abusir. De första religiösa texterna, Pyramidtexterna, uppträdde i slutet av dynastin på väggarna inuti Unas pyramid i Sakkara. Adelsmännens mastabagravar uppfördes i stor skala och försågs med väggreliefer i en livfull konstnärlig utsmyckning.

Egypten under den femte dynastin hade vida kontakter med omgivande regioner, framförallt Byblos, Nubien, Palestina, Punt och Sinai. Kontakterna innebar såväl fredlig handel, krigsexpeditioner och gruvdrift.

Femte dynastin
Födelsenamn Tronnamn Regeringstid
(låg kronologi)
Userkaf Irymaat 2465–2458 f.Kr.
Sahura Nebkhau 2458–2446 f.Kr.
Kakai Neferirkara 2446–2426 f.Kr.
Izi Shepseskara 2426–2419 f.Kr.
Neferefra Khaineferra 2419–2416 f.Kr.
Ini Neuserra 2416–2392 f.Kr.
Ikau Menkauhor 2396–2388 f.Kr.
Izezi Djedkara 2388–2356 f.Kr.
Unas Wadjtawy 2356–2323 f.Kr.

Källor

  • Björkman, Gun: De gamla egyptierna, Stockholm: Natur och kultur (1981).
  • Baines, John och Málek, Jaromir: Atlas of Ancient Egypt, Oxford: Equinox (1984).

Se även