Egon Möller-Nielsen

Egon Möller-Nielsen
Egon Möller-Nielsen.
Född9 maj 1915[1][2][3]
Köpenhamn[4][5]
Död27 september 1959[1][2][3] (44 år)
Katarina församling[5]
Medborgare iSverige[6] och Konungariket Danmark
Utbildad vidDet Kongelige Danske Kunstakademi
SysselsättningArkitekt[1], skulptör[7], filmmanusförfattare[8]
Noterbara verkTufsen
Redigera Wikidata
Egon Möller-Nielsen med arkitekt Ralph Erskine (till vänster) i Möller-Nielsens ateljé.

Egon Møller-Nielsen, född 9 maj 1915 i Köpenhamn, död 27 september 1959 i Stockholm, var en dansk-svensk arkitekt och skulptör.

Biografi

Egon Möller-Nielsens ateljé

Egon Møller-Nielsen föddes som son till ingenjören Niels Møller och Agnes Mary Gunnild Topshøj. Han tog studentexamen 1934 i Köpenhamn. Därefter studerade han under perioden 1934-1937 på skulptur- och arkitekturlinjen på Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Han arbetade på arkitektkontor i Helsingfors 1938-1939 och i Stockholm maj 1939-januari 1943. Han var under de sista två åren av sitt liv, 1957-1959, huvudlärare i skulptur på Konstfackskolan. Han deltog i redaktionen för kulturtidskriften Prisma under dess utgivning 1948-50.

Egon Møller-Nielsen är känd för sina abstrakta skulpturer i surrealistisk stil, framför allt för de lekskulpturer han introducerade från 1949 i samarbete med Stockholms stadsträdgårdsmästare Holger Blom och som fått många efterföljare. Han arbetade också med scenografi och illustrerade en barnbok.

” Konstens mission: att bringa oss tillhanda till livet - att "levandegöra" tinget. Att återfinna barnets primitiva känslokontakt med tillvaron. „
– Egon Møller-Nielsen[9]

Han var gift med Grethe Meinung 1938-1944, samboende med Birgit Åkesson 1946-1955 samt gift från 1955 med Kerstin Nyqvist. Hans dotter Mona tillsammans med Birgit Åkesson var under en period gift med Carl Fredrik Reuterswärd.

Verk i urval

  • Domarring i Bredäng i Stockholm
    Domarring i Bredäng i Stockholm
  • Detalj av Domarring i Rålambshovsparken, Stockholm
    Detalj av Domarring i Rålambshovsparken, Stockholm
  • Tufsen i Markbacken, i Örebro
    Tufsen i Markbacken, i Örebro
  • Tufsen i Limhamn
    Tufsen i Limhamn
  • Tufsen (1949) i Humlegården i Stockholm
    Tufsen (1949) i Humlegården i Stockholm
  • Soffa i stengöt (1957) på station T-centralen i Stockholm
    Soffa i stengöt (1957) på station T-centralen i Stockholm
  • Ägget (1952) i Tessinparken på Gärdet i Stockholm
    Ägget (1952) i Tessinparken på Gärdet i Stockholm
  • Ägget (Påskägget) på Per Angers plats i Göteborg
    Ägget (Påskägget) på Per Angers plats i Göteborg
  • Djurriksdag i Danderyd
    Djurriksdag i Danderyd

Offentliga verk

  • Tufsen (ibland Tuffsen) (1949), lekskulptur i konststen (marmorkross i betong), bland annat i Humlegården i Stockholm, Stadsparken i Lund, i Droskanparken vid Tjärhovsgatan/Södermannagatan i Stockholm, i Markbacken i Örebro, i Kyrkbyns lekpark vid Äringsgatan i Lundby i Göteborg, Lekparken Skånegläntan på Södermalm i Stockholm samt Norr Mälarstrand i Stockholm[10]
  • Intarsia i marmor (1950), Enskede läroverk i Stockholm
  • Solur, stenintarsia (1950) på fasaden till Ulriksbergsskolan, Växjö
  • emaljarbete (1951), Avesta läroverk
  • Domarring, granit, (1951-1957), Rålambshovsparken i Stockholm
  • Ägget (1952), två versioner lekskulptur i konststen, bland annat i Tessinparken, Fagerlidsparken vid Sjöskumsvägen/Fagersjövägen i Hökarängen i Stockholm och i Kungsparken i Göteborg
  • Utsmyckning av korridorvägg i Vällingby skola (1954), keramik, tillsammans med Elis Eriksson, Sven-Erik Fryklund och Anders Liljefors
  • Organiskt formade soffor i stengöt (1957), övre planet på tunnelbanestationen T-Centralen (röd och grön linje) i Stockholm
  • Djurriksdag, brons, uppsatt 1966 i Kvarnparken i Danderyd
  • Domarring (1968), brons, parkleken Farstaängen/Färnebogatan i Farsta i Stockholm
  • Domarring (1972), brons, plaskdammen, Stora sällskapets väg 10-18 i Bredäng i Stockholm,

Litteratur

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Egon Möller-Nielsen, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8679, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kunstindeks Danmark, Kunstindeks Danmark-ID: 9750, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Egon Möller-Nielsen, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8679, läst: 14 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016.[källa från Wikidata]
  7. ^ Egon Möller-Nielsen, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8679, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm1031642co0047972.[källa från Wikidata]
  9. ^ Tanken och handen - Konstfack 150 år, Stockholm 1994, ISBN 91-7125-018-2, sidan 225
  10. ^ Tegeströms Konstgjuteri AB uppger på sin hemsida att företaget tillverkat fyra kopior på beställning av Stockholms Stad, vilka levererats till Stockholm (2 ex), Örebro, Malmö och Kristinehamn (men denna blev sprängd i bitar runt 2000-talet). ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080205074937/http://www.staty.se/Tufsen.htm. Läst 21 november 2008. . Ett exemplar av Tufsen i Kristehamn har vandaliserades (Värmlands Folblad 2003-05-15) och har utrangerats. En andra omgång lekskulpturer göts år 2000.

Vidare läsning

  • Fredén, Leif (2023). Små göteborgska kuriositeter: en guide till 62 sevärdheter du annars skulle missa. Västra Frölunda: Tukan förlag. sid. 48-49. Libris 4l7ptj012z5qm1bw. ISBN 9789180377010 

Externa länkar

Auktoritetsdata