Dubrovnik (latin: Rausium, senare Ragusium, italienska: Ragusa, tyska: Ragus, äldre svenska: Ragusa) är en stad i Kroatien. Staden hade 42 615[1] invånare 2011, varav 28 434 i tätorten. Dubrovnik är den största staden samt residensstad i Kroatiens sydligaste län, Dubrovnik-Neretvas län.[2]
Dubrovnik är beläget vid Adriatiska havet i sydligaste Dalmatien och är framför allt en turistort och kulturellt centrum. Det gynnsamma klimatet, stadens långa historia som maritim stat (1358–1808) samt dess framstående arkitektur och byggnadsverk i en välbevarad gammal stadskärna, omgärdad av en upp till sex meter tjock medeltida stadsmur, har gjort Dubrovnik till den kanske främsta, mest välbesökta och internationellt igenkännbara turistdestinationen i Kroatien.
År 1979 sattes Dubrovniks historiska delar upp på Unescosvärldsarvslista.[3] Staden har beskrivits av bland annat CNNGo som en av världens tio bäst bevarade medeltida muromgärdade städer.[4]
Det finns olika teorier om Dubrovniks uppkomst. Den vanligaste hypotesen är att Dubrovnik grundades på 600-talet av människor som tagit sin tillflykt från bosättningen Epidaurum som hade förstörts av avariska och slaviska attacker. Flyktingarna slog sig ned på en holme som de kallade Laus (med betydelsen 'klippa') och som via en kanal var avskild från fastlandet. På fastlandet, mittemot holmen Laus, uppstod senare en slavisk bosättning som slaverna kallade Dubrava med betydelsen 'ekskog'. Med tiden integrerades de båda bosättningarna allt mer och i Laus införlivades ett slaviskt element med befolkningen. Bosättningen blev sålunda en länk mellan två kulturer. Kanalen som skiljde de båda bosättningarna åt fylldes igen på 1000-talet och utgör i våra dagar gågatan Stradun.
Staden gav skydd åt flyktingar av alla nationer, förde i allmänhet en fredlig politik samt ingick fördrag med och erlade tribut åt flera främmande makter. Åren 1205–1358 erkände den republiken Venedigs överhöghet och åren 1358–1526 var den vasall åt Ungern.
Efter Venedigs föredöme utvecklades Dubrovnik till en aristokratisk republik och blev mäktig genom sin handelsflotta som var en av de största på Medelhavet. På 1500-talet färdades stadens köpmän både till Indien och till Amerika. Republikens område utgjorde dock aldrig mer än 1 375 km2. Pest och upprepade jordskalv (1520, 1521, 1536, 1639 och 1667) hemsökte staden och efter jordskalvet 1667, som förstörde stora delar av staden, återvann den aldrig sitt forna välstånd.
År 1806 besattes republiken av fransmännen som år 1808 berövade den dess självständighet och år 1809 förenade den med Illyriska provinserna. År 1814 intogs staden av österrikarna som genom Wienkongressens beslut år 1815 kom i besittning av såväl Dubrovnik som de Illyriska provinserna.
Stadens namn (Dubrovnik) kan härledas från det slaviska (kroatiska) ordet dub med betydelsen 'ek'. Den bosättning som slaverna upprättade på fastlandet mittemot holmen Laus kallades Dubrava med betydelsen 'ekskog' vilket grundar sig i att det under samtiden växte ek i området.[5] Det kroatiska namnet kom i officiellt bruk efter Österrike-Ungerns upplösning och skapandet av Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike år 1918.
Stadens historiska latinska, dalmatiska och senare italienska namn Ragusa (Ragusium i äldre form) härrör från ordet lausa med betydelsen 'klippa'[5] (Laus → Lausium → Rausium → Ragusium → Ragusa) vilket har sin bakgrund i att staden uppstod på vad som tidigare var en holme. Även om det slaviska namnet för staden blev officiellt först år 1918 användes det redan under medeltiden. Det slaviska namnet Dubrovnik omnämns i bland annat Ban Kulins stadgar från år 1189.
Administrativ indelning
Dubrovniks stad är i administrativ bemärkelse indelad i 32 bosättningar/samhällen. Tätorten Dubrovnik är i sin tur indelad i 8 stadsdistrikt.
Enligt Köppens klimatklassifikation ligger Dubrovnik i zonen för ett växelvis fuktigt subtropisk klimat och medelhavsklimat. Generellt är sommarmånaderna måttligt torra och vintermånaderna milda och fuktiga. Under perioden oktober–april för Bora-vinden med sig kall luft från nordväst. Att det snöar under vintermånaderna är ovanligt men förekommer. Under sommarmånaderna juli–augusti ligger medeltemperaturen som högst kring 28 grader varmt.
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde
12,2
12,3
14,4
16,9
21,3
25,2
28,3
28,7
25,4
21,4
16,6
13,3
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde
6,5
6,4
8,5
10,9
15,2
18,8
21,5
21,7
18,7
15,2
10,8
7,8
Nederbörd
95,2
89,2
97,7
90,9
76,1
48,6
24,1
59
78,7
109,9
141,9
125,3
Diagram
temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm • Källa: Worldweather.org
Dubrovniks historiska byggnader är framförallt koncentrerade till Gamla stan som utgörs av stadens befästa stadskärna. Sedan år 1979 är Gamla stan uppsatt på Unescos världsarvslista och här finns flera byggnader och monument från medeltiden och framåt som bär stildrag från gotiken, renässansen och barocken. Flera europeiska och lokala mästare, därbiland Michelozzo di Bartolommeo, Juraj Dalmatinac och Paskoje Miličević, har varit delaktiga i uppförandet av Dubrovniks främsta byggnadsverk.
Ringmuren
Dubrovniks ringmur med anor från 1100-talet är tillsammans med dess enskilda objekt, däribland bastionen Bokar, fästningen Minčeta, Sankt Johannes fästning och stadsportarna Pile och Ploče, Dubrovniks kanske främsta och mest välbesökta turistattraktion.
Av stadens många palats och högreståndsbyggnader hör Rektorspalatset, den forna rektorns residens, till det förnämaste. Även Sponzapalatset räknas till de mer framstående profana byggnaderna i staden.
Dubrovniks flygplats är en internationell flygplats med in- och utrikesförbindelser. Dubrovniks flygplats är Kroatiens tredje största flygplats och är belägen drygt 22 km söder om staden.
Linbana
Srđ linbana är en avgiftsbelagd kabinbana som förbinder Dubrovnik med berget Srđ. Linbana är en turistattraktion och erbjuder besökare panoramavy över bland annat Gamla stan, ön Lokrum och Adriatiska havet.[6]
Vägar
Riksväg 8 leder i norrgående riktning, via Franjo Tuđmans bro, mot gränsen till Bosnien och Hercegovina och i södergående riktning mot Dubrovniks flygplats och gränsen till Montenegro. Motorväg A1 är planerad att i framtiden nå fram till Dubrovnik.
Dubrovnik har bland annat använts som inspelningsplats för den prisbelönta TV-serien Game of Thrones där staden representerar Westeros kungliga huvudstad King's Landing.[9] Ön Lokrum som ligger strax utanför Dubrovnik var inspelningsplatsen för staden Qarth.