Drongor

Drongor
Glitterdrongo (Dicrurus bracteatus)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Underordning	Passeri
Familj	Drongor Dicruridae
Vetenskapligt namn
§ Dicruridae
Auktor	Vigors, 1825
Synonymer
Drongoer

Drongor (Dicruridae) är en familj med små tättingar som förekommer i tropikerna i gamla världen.[1]

Utseende och ekologi

Drongorna är insektsätare som oftast återfinns i öppna skogs- eller buskbiotoper. De födosöker i luften eller på marken. De flesta har svart eller mörkgrå fjäderdräkt, ibland med metallisk glans. De har en lång kluven stjärt, och vissa asiatiska arter har utstuderade stjärtornament. De har korta ben och har en mycket upprätt kroppshållning, likt en törnskata, när de står. Större och mindre vimpeldrongo är oerhört skickliga ljudhärmare. Boet placeras högt upp i ett träd och de lägger två till fyra ägg. De är mycket aggressiva och orädda för sin storlek, och de attackerar mycket större arter som kan utgöra ett hot mot äggen eller deras ungar.

Systematik

Trivialnamnet "drongo" härstammar ifrån det inhemska språket på Madagaskar, där det refererar till en lokal art inom familjen.[2] Ibland har denna familj utökats avsevärt genom att bland andra de australasiatiska solfjäderstjärtarna, monarkerna och paradisfåglarna inkluderats. Familjen omfattar numera endast ett släkte sedan papuasilkesstjärten (tidigare dvärgdrongo) i släktet Chaetorhynchus numera förs till familjen solfjäderstjärtar (Rhipiduridae) tillsammans med de två arterna i Lamprolia som lever i Fiji.[3]

DNA-studier visar att släktet Dicrurus består av flera utvecklingslinjer som skildes åt för relativt länge sedan, varför det finns goda skäl att dela upp släktet i flera.[4] Resultaten av studierna har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.

Familjen drongor tros härstamma ifrån den orientaliska regionen och koloniserade Afrika för cirka 15 miljoner år sedan. Spridningen över Wallacelinjen till Australasien uppskattas ha skett ganska sent, för cirka sex miljoner år sedan.[5]

Arter i taxonomisk ordning

Följande lista med 28 arter följer IOC:[6]

• Bronsdrongo (Dicrurus aeneus)
• Mindre vimpeldrongo (Dicrurus remifer)
• Kråknäbbad drongo (Dicrurus annectens)
• Större vimpeldrongo (Dicrurus paradiseus)
• Ceylondrongo (Dicrurus lophorinus)
• Andamandrongo (Dicrurus andamanensis)
• Sumatradrongo (Dicrurus sumatranus)
• Sulawesidrongo (Dicrurus montanus)
• Glitterdrongo (Dicrurus bracteatus)
• Serpentindrongo (Dicrurus megarhynchus)
• Lyrdrongo (Dicrurus hottentottus)
• Tablasdrongo (Dicrurus menagei)
•  Palawandrongo (Dicrurus palawanensis)
• Filippindrongo (Dicrurus balicassius)
• Kortstjärtad drongo (Dicrurus striatus)
• Wallaceadrongo (Dicrurus densus)
• Grådrongo (Dicrurus leucophaeus)
• Vitbukig drongo (Dicrurus caerulescens)
• Mayottedrongo (Dicrurus waldenii)
• Tofsdrongo (Dicrurus forficatus)
• Aldabradrongo (Dicrurus aldabranus)
• Karthaladrongo (Dicrurus fuscipennis)
• Sammetsdrongo (Dicrurus modestus)
• Klykstjärtad drongo (Dicrurus adsimilis)
• Svartdrongo (Dicrurus macrocercus)
• Tvärstjärtad drongo (Dicrurus ludwigii)
• Glansdrongo (Dicrurus atripennis)
• Smådrongo (Dicrurus sharpei)

Fylogenetiskt schema över familjen

Efter Pasquet et al 2007[5]

Andamandrongo (Dicrurus andamanensis)

Dicruridae	D. aeneus       D. paradiseus D. annectans     D. megarhynchus D. bracteatus   D. hottentottus D. balicassius D. remifer       D. waldenii   D. aldabranus D. forficatus       D. adsimilis D. macrocercus D. modestus   D. fuscipennis   D. leucophaeus   D. atripennis D. ludwigii

Referenser

Artikeln är till största delen en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Drongo, läst 2010-08-05

Noter

1. Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
2. Lindsey, Terence (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. sid. 223–224. ISBN 1-85391-186-0 
3. Irested, Martin (5 januari 2009). ”Arkiverade kopian”. Molecular Phylogenetics and Evolution "48" (3): ss. 1218–1222. doi:10.1016/j.ympev.2008.05.038. PMID 18620871. Arkiverad från originalet den 4 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110604191321/http://www.nrm.se/download/18.7d9d550411abf68c801800012645/Irestedt%2Bet%2Bal%2BLamprolia.pdf. Läst 5 augusti 2010. 
4. Jønsson, K.A., P.-H. Fabre, J.D. Kennedy, B.G. Holt, M.K. Borregaard, C. Rahbek, and J. Fjeldså (2016), A supermatrix phylogeny of corvoid passerine birds (Aves: Corvides), Mol. Phylogenet. Evol. 94, 87-94.
5. ^ [ ] Eric Pasquet, Jean-Marc Pons, Jerome Fuchs, Corinne Cruaud, Vincent Bretagnolle (2007) Evolutionary history and biogeography of the drongos (Dicruridae), a tropical Old World clade of corvoid passerines. Molecular Phylogenetics and Evolution 45:158–167
6. Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.

Källor

• Wannan, Bill (1970). Australian Folklore. Lansdowne Press. ISBN 0-7018-1309-1 

Externa länkar

• Videor av drongoer - the Internet Bird Collection