Division I i ishockey 1989/1990

Division I

Säsong	1989/1990
Vinnare	Malmö IF (Allsvenskan)
Uppflyttade	Malmö IF
Nedflyttade	Bofors IK Clemensnäs/Rönnskärs IF Mariestad BoIS Nybro IF Vallentuna BK
← 1988/1989 1990/1991 →

Lagen i Division I 1989/1990.
– Division I Norra – Division I Västra
– Division I Östra – Division I Södra

Division I i ishockey 1989/1990 var säsongens näst högsta svenska division i ishockey. Den spelades i fyra grundserier från vilka de bästa lagen gick vidare till Allsvenskan där de mötte de två sämsta lagen från höstens Elitserie. Övriga lag i grundserierna gick vidare till fortsättningsserierna. De två bästa lagen i Allsvenskan spelade final och vinnaren fick en plats i Elitserien nästa säsong. Lag 3–8 från Allsvenskan samt de två bästa lagen från respektive fortsättningsserie gick vidare till Playoff. De tre vinnande lagen från Playoff samt förloraren av den allsvenska finalen spelade kvalserie om en plats i Elitserien. Det sista laget i varje fortsättningsserie flyttades ner till Division II till nästa säsong. Det näst sista laget fick spela kvalserie med de bästa lagen från Division II för att kvalificera sig för nästa års Division I-säsong.

Deltagande lag

Till säsongen hade fyra lag flyttats upp från Division II: Arvika, Danderyd, Team Boro och Östersund. Östersund hade spelat sig upp till Division I i den norra kvalserien, men placerades att spela i den östra. S/G Hockey från Gävle flyttades denna säsong från den östra serien till den västra och Mariestad från västra till södra serien. Från Elitserien hade Björklöven flyttats ner.

Division I Norra Bodens IK Clemensnäs/Rönnskärs IF Husums IF IF Björklöven ▼ IF Sundsvall Hockey Lejonströms SK Piteå HC Sollefteå HK Team Kiruna IF Timrå IK

Division I Västra Arvika HC Avesta BK ▲ Bofors IK Falu IF Grums IK IK Vita Hästen Linköpings HC Mora IK S/G Hockey Örebro IK

Division I Östra Danderyds HC ▲ Hammarby IF Huddinge IK IFK Lidingö IK Tälje Nacka HK Uppsala/AIS Vallentuna BK Väsby IK HK Östersunds IK ▲

Division I Södra IF Troja-Ljungby Malmö IF Mariestad BoIS Mölndals IF Mörrums GoIS IK Nybro IF Osby IK Rögle BK Team Boro HC ▲ Tyringe SoSS

Grundserier

Division I Norra

Favorittippade Umeålaget Björklöven höll för pressen och vann serien före säsongens överraskning Boden som tog den andra platsen till Allsvenskan istället för någon av de förväntade favoriterna Sundsvall och Timrå. Sundsvall föll mot både Björklöven och Timrå i de inledande omgångarna och kunde aldrig riktigt komma igen efter det. Timrå var med längre i striden om de allsvenska platserna, men Boden och Björklöven drog ifrån mitt under säsongen och Timrå kunde hämtade inte in försprånget. Timrås Roland Westin vann poängligan med 29 poäng (20+9) på 18 matcher. Störst publik lockade Björklöven med i snitt &&&&&&&&&&&01844.&&&&&01 844 åskådare per match. Även Boden och Sundsvall lockade mer än &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 personer per match. Den norra serien som helhet hade 758 besökare per match.[1]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	IF Björklöven	18	15	0	3	114	52	+62	30
2	Bodens IK	18	14	0	4	86	60	+26	28
3	Timrå IK	18	12	1	5	86	55	+31	25
4	IF Sundsvall Hockey	18	10	0	8	96	77	+19	20
5	Husums IF	18	7	4	7	78	90	−12	18
6	Piteå HC	18	8	1	9	79	72	+7	17
7	Team Kiruna IF	18	7	2	9	80	86	−6	16
8	Lejonströms SK	18	5	2	11	78	82	−4	12
9	Sollefteå HK	18	3	1	14	63	109	−46	7
10	Clemensnäs/Rönnskärs IF	18	3	1	14	47	124	−77	7

Division I Västra

Norrköpingslaget Vita Hästen var seriens storfavoriter och favoritskapet höll. De gick upp i serieledning i sjunde omgången och drog sedan ifrån tills det slutligen skiljde det sex poäng till Leif Boorks Mora på andraplatsen. På tredjeplatsen kom Örebro, ett lag som kvalat till Elitserien tre år i rad men som nu missade möjligheten att gå vidare till Allsvenskan. Örebros Anders Wikberg vann poängligan med 35 poäng (22+13) på 18 matcher. Största publiken lockade Vita Hästen med i snitt &&&&&&&&&&&03436.&&&&&03 436 besökare per match. Övriga lag med högt publiksnitt var: Linköping (&&&&&&&&&&&01957.&&&&&01 957), Örebro (&&&&&&&&&&&01394.&&&&&01 394) och Arvika (&&&&&&&&&&&01269.&&&&&01 269). Västra serien totalt hade i snitt &&&&&&&&&&&01119.&&&&&01 119 åskådare per match.[2]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	IK Vita Hästen	18	16	0	2	118	38	+80	32
2	Mora IK	18	12	2	4	77	52	+25	26
3	Örebro IK	18	12	1	5	116	67	+49	25
4	Falu IF	18	8	3	7	81	83	−2	19
5	S/G Hockey	18	9	0	9	95	91	+4	18
6	Arvika HC	18	8	1	9	67	77	−10	17
7	Bofors IK	18	7	0	11	76	95	−19	14
8	Linköpings HC	18	6	0	12	92	94	−2	12
9	Grums IK	18	5	1	12	62	97	−35	11
10	Avesta BK	18	2	2	14	45	135	−90	6

Division I Östra

I öster föll favoriterna Hammarby (från Stockholm) och Väsby (från Upplands Väsby). Överraskande vinnare blev istället Huddinge. Den andra platsen till Allsvenskan gick ännu mer överraskande till IK Tälje, farmarklubb till Södertälje SK. Hammarby började annars med sju raka segrar, men radade sedan upp tunga förluster som inte gick att hämta in. Trots att man utklassade Tälje med 11–1 när bara två omgångar återstod av serien så gick den allsvenska platsen förlorad till just Tälje. Väsbys Peter Schank vann poängligan med 37 poäng (19+18) på 18 matcher. Mest publik kom till Hammarbys matcher, i genomsnitt &&&&&&&&&&&01257.&&&&&01 257 per match. Väsby nådde ett snitt på &&&&&&&&&&&01056.&&&&&01 056 per match. För seriens alla matcher låg snittet på 580 åskådare.[3]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Huddinge IK	18	14	1	3	90	52	+38	29
2	IK Tälje	18	14	0	4	83	61	+22	28
3	Hammarby IF	18	13	1	4	90	53	+37	27
4	Väsby IK HK	18	12	0	6	102	56	+46	24
5	Nacka HK	18	8	2	8	73	63	+10	18
6	IFK Lidingö	18	8	0	10	73	90	−17	16
7	Uppsala/AIS	18	7	1	10	63	65	−2	15
8	Östersunds IK	18	5	0	13	55	100	−45	10
9	Vallentuna BK	18	4	1	13	58	95	−37	9
10	Danderyds HC	18	2	0	16	53	105	−52	4

Division I Södra

Skånelagen dominerade helt spelet denna säsong. Malmö stod som tydlig segrare med en enda förlust under säsongen (mot Rögle borta i sudden death). Den andra allsvenska platsen togs av Ängelholmslaget Rögle i kamp med trean Tyringe från nordskåne. Poängligan vanns av Malmös Patrik Gustavsson med 39 poäng på 17 matcher. Högsta publiksnittet hade Malmö med &&&&&&&&&&&04480.&&&&&04 480 personer på läktaren i genomsnitt medan Rögle nådde &&&&&&&&&&&02923.&&&&&02 923. Även Tyringe, Troja, Boro och Nybro nådde över &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 personer per match. Södra serien hade det högsta snittet av de fyra grundserierna med &&&&&&&&&&&01661.&&&&&01 661 åskådare per match.[4]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Malmö IF	18	17	0	1	151	35	+116	34
2	Rögle BK	18	14	2	2	105	48	+57	30
3	Tyringe SoSS	18	13	0	5	96	73	+23	26
4	Team Boro HC	18	9	1	8	79	76	+3	19
5	IF Troja-Ljungby	18	8	3	7	83	83	0	19
6	Mölndals IF	18	8	1	9	70	81	−11	17
7	Osby IK	18	6	0	12	69	123	−54	12
8	Mörrums GoIS IK	18	5	1	12	77	103	−26	11
9	Nybro IF	18	4	1	13	54	87	−33	9
10	Mariestad BoIS	18	1	1	16	50	125	−75	3

Allsvenskan

Allsvenskan spelades med de två bästa lagen från varje grundserie samt de två sämsta lagen från Elitserien. De två lagen som spelade bäst gick vidare till Allsvenska finalen där vinnaren fick en plats i Elitserien till nästa säsong och förloraren gick vidare till kvalserien. Lag tre och fyra gick vidare till Playoff 3 och lag 5–8 gick vidare till Playoff 2.

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Malmö IF	18	15	3	0	83	37	+46	33
2	Modo HK	18	12	2	4	92	53	+39	26
3	Skellefteå HC	18	10	1	7	76	59	+17	21
4	IF Björklöven	18	9	2	7	78	72	+6	20
5	IK Vita Hästen	18	9	2	7	63	62	+1	20
6	Rögle BK	18	9	1	8	81	65	+16	19
7	Bodens IK	18	7	1	10	78	80	−2	15
8	Huddinge IK	18	7	1	10	63	69	−6	15
9	Mora IK	18	3	1	14	47	93	−46	7
10	IK Tälje	18	1	2	15	35	106	−71	4

Fortsättningsserier

Division I Norra forts

Sundsvall återhämtade sig efter jul och vann sina möten med lokalkonkurrenten Timrå, passerade dem i tabellen och tog segern i fortsättningsserien och den ena platsen i Playoff. Den andra playoffplatsen tog Timrå hand om. I botten blev Skellefteålaget Clemensnäs avhängt och ganska snart stod det klart att de skulle flyttas ner en division till nästa säsong. Mer spänning blev det mellan Sollefteå och Piteå som kämpade om att undvika platsen i kvalserien. Kampen avgjordes inte förrän i sista omgången till vilken Piteå kom med ett poäng mer. De lyckades hålla undan för Sollefteå genom att vinna mot Husum med 5–1. Därmed blev det Sollefteå som tvingades spela kvalserie om en plats i Division I nästa säsong.[1]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	IF Sundsvall Hockey	14	11	0	3	93	48	+45	28
2	Timrå IK	14	9	1	4	60	49	+11	26
3	Husums IF	14	7	1	6	62	51	+11	20
4	Lejonströms SK	14	7	1	6	77	61	+16	17
5	Kiruna IF	14	6	2	6	65	56	+9	17
6	Piteå HC	14	5	0	9	58	59	−1	14
7	Sollefteå HK	14	6	0	8	55	76	−21	13
8	Clemensnäs/Rönnskärs IF	14	2	1	11	37	107	−70	5

Division I Västra forts

Trots konkurshot var Örebro klart bäst efter jul och segrade med nio poäng före S/G Hockey från Gävle. Därmed var de klara för playoff. I botten blev Bofors avhängt då de bara lyckades vinna två matcher under fortsättningsserien. Det innebar direkt nerflyttning till Division II följande säsong. Grums bytte tränare under säsongen och lämnade sistaplatsen och tog upp striden med Avesta om att slippa kvalserien. En strid de vann med sex måls marginal.[2]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Örebro IK	14	12	1	1	85	37	+48	32
2	S/G Hockey	14	9	0	5	59	53	+6	23
3	Linköpings HC	14	7	3	4	67	58	+9	19
4	Arvika HC	14	7	1	6	57	54	+3	19
5	Falu IF	14	4	1	9	60	66	−6	15
6	Grums IK	14	5	1	8	57	67	−10	12
7	Avesta BK	14	5	2	7	57	73	−16	12
8	Bofors IK	14	2	1	11	43	77	−34	8

Division I Östra forts

Efter jul kom favoriterna tillbaka och tog platserna till playoff. Hammarby som segrare och Väsby som tvåa. I botten lyckades Danderyd undvika nedflyttningsplatsen med endast tre måls marginal. Istället för nerflyttning fick man nu en andra chans i kvalserien. Sämre gick det för Vallentuna som flyttades till i Division II nästkommande säsongen.[3]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Hammarby IF	14	10	1	3	65	39	+26	28
2	Väsby IK HK	14	8	2	4	74	40	+34	24
3	Nacka HK	14	7	2	5	50	44	+6	21
4	IFK Lidingö	14	6	2	6	62	65	−3	18
5	Östersunds IK	14	5	2	7	35	50	−15	14
6	Uppsala/AIS	14	5	0	9	44	59	−15	13
7	Danderyds HC	14	5	1	8	54	69	−15	11
8	Vallentuna BK	14	4	2	8	47	65	−18	11

Division I Södra forts

Efter juluppehållet var det nordskånska Tyringe som spelade bäst och som fick den första platsen till playoff. Den andra playoffplatsen gick till hårdsatsande Vetlandalaget Boro som var nykomlingar i serien. Sist kom Nybro som flyttades ner till tredjeserien för första gången sedan 60-talet.[4]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Tyringe SoSS	14	12	0	2	95	56	+39	31
2	Team Boro HC	14	9	2	3	84	62	+22	26
3	Mölndals IF	14	7	3	4	74	50	+24	21
4	IF Troja-Ljungby	14	7	1	6	65	69	−4	20
5	Mörrums GoIS IK	14	6	4	4	70	57	+13	18
6	Osby IK	14	3	2	9	52	71	−19	11
7	Mariestad BoIS	14	5	0	9	64	93	−29	10
8	Nybro IF	14	0	2	12	43	89	−46	3

Playoff

Från Playoff gick tre vinnare vidare till Kvalserien till Elitserien dit Modo redan tagit sig som förlorare av den Allsvenska finalen. I första omgången deltog de två främsta lagen från varje fortsättningsserie, totalt åtta lag. Vinnarna gick vidare till Playoff 2 där de mötte lag 5–8 från Allsvenskan. I sista omgången mötte vinnarna från andra omgången lag 3–4 från Allsvenskan.[5]

	Playoff 1						Playoff 2						Playoff 3
	0
	IF Sundsvall Hockey		5	8
							0
	S/G Hockey		4	2
							IF Sundsvall Hockey	6	5	5
							Bodens IK	2	7	3
													0
													IF Sundsvall Hockey		4	1
													IF Björklöven		5	5
	0
	Hammarby IF	7	2	12
							0
	Team Boro HC	3	3	0
							Hammarby IF		6	1
							Rögle BK		7	6
													0
													Rögle BK		5	9
													Huddinge IK		3	1
							0
							Huddinge IK	0	4	5
	0
							Örebro IK	6	3	2
	Örebro IK	2	7	3
	Timrå IK	4	2	1
	0
	Tyringe SoSS		5	8
							0
	Väsby IK HK		2	3
							Tyringe SoSS		4	1
							IK Vita Hästen		5	6
													0
													IK Vita Hästen	2	1	3
													Skellefteå HC	1	2	2

Björklöven, Rögle och Vita Hästen vidare till Kvalserien.

Kvalserien till Elitserien i ishockey

Kval till Division I

Norra

Sollefteå försvarade ganska väntat sin plats i Division I. På andraplatsen kom Heffners/Ortviken som därmed fick en plats i Division I till nästa säsong. Senare skulle det dock visa sig att de tackade nej till platsen.[6]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Sollefteå HK	6	4	1	1	44	24	+20	9
2	Heffners/Ortvikens IF	6	3	2	1	29	23	+6	8
3	Tegs SK	6	2	0	4	22	31	−9	4
4	Antjärns IK	6	1	1	4	21	38	−17	3

Västra

Den västra kvalserien vanns av Västerås IK:s farmarlag IK Westmannia från Köping som därmed gick upp en division. På andraplatsen försvarade Avesta sin plats till nästa säsong.[7]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	IK Westmannia	6	5	0	1	42	25	+17	10
2	Avesta BK	6	4	0	2	34	25	+9	8
3	Smedjebacken/Morgårdshammars HC	6	1	1	4	34	45	−11	3
4	Hofors HC	6	1	1	4	23	38	−15	3

Östra

Rosersberg/Arlanda gick segrande ur den östra kvalserien och fick en plats i Division I nästföljande säsong. Andraplatsen togs av Danderyd som därmed försvarade sin plats i Divisionen. Trean Tumba kom senare att erbjudas en plats i Division I när Heffners/Ortvikens tackade nej till sin plats.[8]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	RA 73	6	3	2	1	34	29	+5	8
2	Danderyds HC	6	2	2	2	28	28	0	6
3	IFK Tumba Hockey	6	2	1	3	30	27	+3	5
4	Roma IF	6	2	1	3	23	31	−8	5

Södra

Av den södra regionens två Division II-serier brukade den sydligaste ses som den starkare. Detta bekräftades denna säsong då Hanhals och Karlskrona gjorde processen kort med motståndarna. Hanhals uppflyttning var klar redan efter fyra omgångar och inför den sista omgången var det klart att Karlskrona flyttas upp medan Mariestad flyttas ner till Division II.[9]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Hanhals HK	6	5	0	1	44	26	+18	10
2	Karlskrona IK	6	5	0	1	35	28	+7	10
3	Mariestads BoIS	6	2	0	4	32	34	−2	4
4	Borås HC	6	0	0	6	18	41	−23	0

Referenser

Noter

1. ^ [ ] Roy Henriksson (1990). Janne Stark. red. ”Boden det stora utropstecknet”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 166–171. ISSN 0347-2221. 
2. ^ [ ] Hans Jonson (1990). Janne Stark. red. ”Boorks bygge höll, 'Hästen' gav lågt odds och vann”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 172–177. ISSN 0347-2221. 
3. ^ [ ] Pea Nilsson (1990). Janne Stark. red. ”Farmarlag i topp. Som vanligt många överraskningar”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 178–183. ISSN 0347-2221. 
4. ^ [ ] Sven Elofsson (1990). Janne Stark. red. ”Skåne-dominans när Malmö äntligen vann”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 184–189. ISSN 0347-2221. 
5. Roy Henriksson (1990). Janne Stark. red. ”MoDo vann triangeldrama”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 204–209. ISSN 0347-2221. 
6. Anders Nordin (1990). Janne Stark. red. ”Sollefteå jämnast”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 240. ISSN 0347-2221. 
7. Bengt Jangendahl (1990). Janne Stark. red. ”Rutinen avgjorde”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 241. ISSN 0347-2221. 
8. Pea Nilsson (1990). Janne Stark. red. ”Synd om Roma”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 242. ISSN 0347-2221. 
9. Sven Elofsson (1990). Janne Stark. red. ”Klart i ett tidigt skede”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 243. ISSN 0347-2221. 

Tryckta källor

• Årets ishockey 1990 – Janne Stark red., Strömbergs/Brunnhages förlag ISSN 0282-860X

Webbreferenser

• Championnat de Suède 1989/90