sv Christinehamn%E2%80%93Sj%C3%B6%C3%A4ndans J%C3%A4rnv%C3%A4g

	Christinehamn–Sjöändans Järnväg
	Minnesmomument i Vågparken i Kristinehamn, utfört av Bengt-Erland Everhall 1961.
Allmänt
Plats	Värmland
Organisation
Invigd	1850
Nedlagd	1873 (inkorporerad)
Tekniska fakta
Längd	11 kilometer
Antal spår	Enkelspår
Spårvidd	1099 millimeter (Smalspår)
Framdrivning	Hästdrift till 1858, därefter ånglok

Christinehamn–Sjöändans Järnväg var en 11 kilometer lång smalspårig järnväg i Värmland mellan Sjöändan och Kristinehamn, anlagd för att underlätta järntransporten mellan Bergslagskanalen och Vänern. Den från början hästdragna järnvägen öppnades 1850. År 1858 införskaffades två ånglok och man öppnade även för persontrafik. När trafiken nådde sin kulmen 1864 fanns det sex personvagnar och 49 godsvagnar, betjänade av tre ånglok. När Nordvästra stambanans öppnade 1866 korsade de två järnvägarna i plan fram till 1876.^[1]^{[förtydliga]}

År 1873 inkorporerades banan i Östra Värmlands Järnväg efter ombyggnad till normalspår.

Källor

Statens Järnvägar 1856–1906 Projekt Runeberg
Filipstads gille – Bildgalleri
Bjurbackenslussar.se (pdf)
Kristinehamn nedre–Sjöändan Banvakt.se

Noter

^ ”När stambanan kom till Kristinehamn”. Nya Kristinehamns-Posten. 8 april 2019. https://www.nkp.se/2019/04/08/nar-stambanan-kom-till-kristinehamn/. Läst 28 december 2019.

Vidare läsning

Bodstedt, Ivan August (1945). Historik över Sveriges småbanor, bruks-, gruv- m.fl. banor : under tiden 1802-1865. Stockholm. sid. 60-74. Libris 1285504

[nkp-1] ”När stambanan kom till Kristinehamn”. Nya Kristinehamns-Posten. 8 april 2019. https://www.nkp.se/2019/04/08/nar-stambanan-kom-till-kristinehamn/. Läst 28 december 2019.

[1]