Charlie Hebdo
Charlie Hebdo är ett franskt satiriskt veckomagasin, grundat 1970 av François Cavanna.[1] Tidningen har sin redaktion på 10, rue Nicolas-Appert i Paris 11:e arrondissementet. Tidningens skribenter skriver under pseudonym, men deras riktiga namn är kända. Udden i satiren är riktad mot politiska makthavare, religiösa ledare och maktinstitutioner och utgörs ofta av tecknade bilder.[2] Tidningen har flera gånger ställts inför rätta och vid minst två tillfällen utsatts för attentat. Den 7 januari 2015 drabbades tidningen av en terrorattack med tolv mördade. HistorikBakgrundTidningens namn kommer av figuren Charlie Brown (Lille Karl) i den tecknade serien Snobben. Tidningen började ges ut 1970, som en efterträdare till den omedelbart dessförinnan förbjudna Hara-Kiri Hebdo. Den gavs under 1970-talet ut av förlaget Éditions du Square, som redan 1969 grundat serietidningen Charlie Mensuel. En stor del av innehållet i Charlie Hebdo är satiriska bilduppslag,[3] till skillnad mot den månatliga Charlie Mensuel som var en ren (vuxen)serietidning. Man väjer inte för att publicera provokativa teckningar och texter som bryter mot olika tabun. Senare årMellan 1981 och 1992 var utgivningen inställd. Den försålda pappersupplagan har för det mesta pendlat mellan 45 000 och drygt 100 000.[4] Charlie Hebdo återtryckte 2006 de "Muhammedbilder" som efter Jyllands-Postens ursprungliga publicering ledde till mordhot, demonstrationer och en flerårig kontrovers. För detta stämdes tidningen av flera muslimska samfund i Frankrike, men man friades i domstol.[5] Några dagar efter att Air France Flight 447 1 juni 2009 ledde till 228 döda ägde Europaparlamentsvalet 2009 rum; veckans nummer av Charlie Hebdo hade på omslaget en teckning av en kraschande jumbojet och texten "228 abstentions de plus aux Européennes" ('228 fler röstskolkare i EU-valet'). UMP:s partisekreterare Frédéric Lefebvre manade då till bojkott av tidningen.[5] I november 2011 skedde en attack med brandbomber mot tidningsredaktionen, efter det att veckans nummer getts ut som Charia Hebdo ('Veckans sharia') och med profeten Muhammed som föregiven chefredaktör. Eldsvådan ödelade delvis lokalerna, och redaktionen fick tillfälligt flytta in hos dagstidningen Libération.[6] Attentatet 2015Den 7 januari 2015 angreps redaktionen i en terroristattack av två beväpnade islamister med automatvapen ,[7] varvid tolv personer mördades, bland andra fem av tidningens fasta stab av tecknare: Cabu, Charb, Tignous, Honoré och Georges Wolinski. Efter attentatet hölls en rad demonstrationer för tryckfrihet och yttrandefrihet under mottot "Je suis Charlie" ("Jag är Charlie"). Den 9 januari 2015 utsågs tidningen till hedersmedborgare i Paris.[8] Fortsatt utgivningTidningen lät sig dock inte stoppas av det skedda, utan man fortsatte utgivningen veckan därefter under mottot "Charlie Hebdo – le journal des survivants" ('… överlevarnas tidning'). Framsidan täcktes av en gråtande person med arabisk utstyrsel (Muhammed?) som höll en skylt med texten "Je suis Charlie", och texten "Tout est pardonné" ('Allt är förlåtet') ovanför. Charlie Hebdo som tidning rönte också ett mångfaldigat intresse efter terrorattacken. Trots attentatet den 7 januari kom man en vecka senare ut med sitt veckonummer. Normalt trycks tidningen i 45 000–60 000 exemplar, men denna gång beslöts att trycka numret i en miljon exemplar. Efter att denna första upplagan nästan omgående tagit slut i försäljningsstånden, trycktes först ytterligare 2 000 000 ytterligare ex – tre gånger om. Sammanlagt har det här numret fram till 17 januari 2015 tryckts i sju miljoner exemplar, vilket är rekordupplaga inom den franska nyhetspressen.[9][10][11][12] Totalt 300 000 exemplar av numret har gått på export, mot normalt 4 000. Försäljning har skett i mer än 20 länder, och digitala översättningar av numret har gjorts till engelska, spanska och arabiska. I Sverige gick Pressbyrån ut med att de skulle sälja tidningen, men den 19 januari 2015 informerade de att de kommer att få 295 exemplar som endast kommer säljas i deras onlinebutik. Försäljningsstart var den 20 januari kl. 09.00, och på 10 minuter var upplagan redan slutsåld.[13][14] Därefter ställdes utgivningen av tidningen in fram till den 4 februari, medan 14-januarinumret kommer att finnas till försäljning under tiden. Den "nya" redaktionen leds nu av andreredaktören Riss (som vid attentatet sårades i högra axeln).[15] Redaktörer i urval
Se ävenKällhänvisningar
Externa länkar
|