Carl Fredrik Pereswetoff-Morath

Carl Fredrik Pereswetoff-Morath
Född18 augusti 1740
Västergötland, Sverige
Död24 juni 1805 (64 år)
Stralsund, Tyskland
Medborgare iSverige
SysselsättningOfficer, författare
FöräldrarCarl Gustaf Pereswetoff-Morath
SläktingarAlexander Pereswetoff-Morath (syskon)
Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath (syskon)
Redigera Wikidata
Carl Fredrik Pereswetoff-Moraths Pasigraphie eller Allmänt skrif-språk (1800), fol. A2r

Carl Fredrik Pereswetoff-Morath (även von Morath, Pereswetoff von Morath), född 18 augusti 1740 i Västergötland, död 24 juni 1805 i Stralsund,[1] Svenska Pommern (nuvarande Tyskland), var en svensk militär, författare och lingvist.

Biografi

Pereswetoff-Morath, som föddes i en svensk adlig militärsläkt av ryskt ursprung, blev kadett vid artilleriet 22 maj 1756 och tjänstgjorde från 1758 främst vid svenska förband i guvernementet Wismar och Svenska Pommern, särskilt vid Drottningens livregemente till fot. Han blev major 1792 men tog avsked 1794.

Pereswetoff-Morath blev tidigt frimurare, slogs 1768 till riddare i Wismar och nämns som förste föreståndare för De tre lejonens loge där.[2] Han ter sig i sin korrespondens med sin bror Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath som en filosofiskt lagd anhängare av en upplyst monarki och en livlig motståndare till såväl aristokratvälde och nepotism som demokratiskt självsvåld.[3]

Han författade anonymt två böcker,[4] en militärpsykologisk studie och ett språkvetenskapligt arbete. Det senare, Pasigraphie eller Allmänt skrif-språk (1800), utgjorde ett försök till en pasigrafi, dvs. ett system för ett universellt skriftspråk som kan förstås oavsett vilka naturliga språk läsaren behärskar. I Pereswetoff-Moraths fall utgick notationen från musikalisk notskrift, vilket han delvis rättfärdigar med ett resonemang om musikens universella karaktär i den bildade världen. Det har ibland felaktigt förmodats att Joseph de Maimieux, författaren till en pseudonymt (under namnet J*** von M***) utgiven och internationellt mer känd pasigrafi,[5] använde pseudonymen ”J. von Morath”.[6] Missförståndet kan ha underlättats av att det tycks ha funnits en tyskspråkig version från 1801 av Pereswetoff-Moraths bok.[7] Detta kan ha förlett vetenskapshistoriker som inte haft både de Maimieuxs och Pereswetoff-Moraths arbeten framför sig.

Familj

Gift 1776 med Hedwig Sophia von Möller (född 1758). Deras enda barn var dottern Julia Sophia Dorotea (1777–1815), gift Cavalli.[8]

Utmärkelser

Bibliografi

  • Gewagte psychologische Bemerkungen über militärische Gegenstände. u.o. 1795/1797[9]
  • Pasigraphie eller Allmänt skrif-språk. Stralsund 1800.[10]
  • Versuch einer Pasigraphie, oder allgemeine Schreibsprache. Stralsund 1801 (?)

Referenser

Noter

  1. ^ G. Elgenstierna. Svenska adelns ättartavlor, 5. Stockholm, 1930
  2. ^ C. Lenning. Allgemeines Handbuch der Freimaurerei, 2. Leipzig 1865, sid 348
  3. ^ A. Önnerfors. Svenska Pommern. Kulturmöten och identifikation 1720-1815. Lund 2003, särskilt sid 338, 344, 357–358
  4. ^ J. G. Meusel. Das gelehrte Teutschland oder Lexikon der jetzt lebenden teutschen Schriftsteller, 10. Lemgo 1803, sid 321
  5. ^ [J. de Maimieux]. Pasigraphien. . . Anfangsgründe der neuen Kunst-Wissenschaft in einer Sprache alles so zu schreiben und zu drucken, dass es in jeder anderen ohne Übersetzung gelesen und verstanden werden kann (1797, även fransk utgåva samma år)
  6. ^ Så menar till exempel Klaus Schubert (red.). Interlinguistics: Aspects of the Science of Planned Languages. Berlin & New York 1989, sid 85
  7. ^ [C. F. Pereswetoff-Morath]. Versuch einer Pasigraphie, oder allgemeine Schreibsprache. Stralsund 1801. Denna annars okända översättning nämns av J. L. Klüber. Kryptographik. Lehrbuch der Geheimschreibekunst (Chiffrir- und Dechiffrirkunst) in Staats- und Privatgeschäften. Tübingen 1809, sid 10, som den svenske ”major von Moraths” och i Neue Oberdeutsche allgemeine Literatur-Zeitung, 61 (27 mars 1810), spalt 495, som ”v. Moraths”
  8. ^ Elgenstierna; G. Anrep. Svenska slägtboken, 1:1. Stockholm 1871, sid 147–148
  9. ^ Recension i till exempel Neue critische Nachrichten, 121 (1795), sid 414–415
  10. ^ Recension i till exempel Neueste critische Nachrichten, 26 (1800), sid 250–251

Externa länkar

Auktoritetsdata