Carel Willink

Willink år 1966, framför sitt porträtt av Joost Boot, borgmästare i Hilversum.

Carel Willink, född 7 mars 1900 i Amsterdam, död där 19 oktober 1983, var en nederländsk målare.

Willink utbildade sig i Berlin 1921–1923, där han började som expressionist men snart gick över till den abstrakta konstruktivismen. Efter återkomsten till Amsterdam 1924 rörde han sig gradvis i nyklassicistisk riktning. Han tog intryck från italienska figurativa modernister som Giorgio de Chirico, Carlo Carrà, Achille Funi och Felice Casorati, som ställde ut på Stedelijk Museum år 1928.[1]

Från 1930-talet beskrevs Willink ofta som magisk realist, en term han själv avvisade. Istället betecknade han sina målningar som "fantastisk realism". Konsthistorikern S.P. Abas grupperade i en skrift från 1937 Willink med de samtida nederländska målarna Raoul Hynckes och Pyke Koch, och kallade dessa "neorealister". Neorealismen menade han skilde sig från 1800-talets realistiska måleri genom att den hade renats av den abstrakta konsten, och gjort sig "fri från rum, tid, kausalitet och logik".[1]

År 1950 författade Willink skriften De schilderkunst in een kritiek stadium, en protest mot tillståndet i efterkrigstidens konstvärld, där abstrakt konst premierades med hänvisning till att Tredje riket hade föredragit figurativ konst.[1]

Källor

  1. ^ [a b c] Steen, John (2011) [1997]. ”Magic realism”. i Muller, Sheila D. (på engelska). Dutch art: an encyclopedia. New York: Routledge. sid. 227–229. ISBN 0-8153-0065-4. https://books.google.se/books?id=ZPhLoy0FICMC&pg=PA227 

Externa länkar

Auktoritetsdata