Bus Rapid Transit (BRT) är benämningen på transportsystem med bussar, som ska åstadkomma snabb kollektivtransport med stora bussar med hög framkomlighet och stor passagerarkapacitet per timme.
Utvecklingen av stora BRT-system har framför allt skett i Sydamerika. Typiska avancerade BRT-system i Sydamerika har dubbelledbussar, separata bussfiler på stora infarts- och genomfartsleder samt enkla stationer med inpassering som på en tunnelbanestation. I hela världen finns vad som kan betecknas Bus Rapid Transit-system i drygt 200 stora städer.
I Storbritannien introducerades 1971 ett första BRT-system med "Busway" i Runcorn, i full trafik på 22 kilometers längd 1980.[1]
Sydamerikas första, och världens andra, BRT-system var Rede Integrada de Transporte i Curitiba i Brasilien och invigdes 1974. Det hade delvis inspirerats av det peruanska statliga transportföretaget Enatrus tidigare expressbusslinje i Lima. Många av de element som har kommit att ingå i BRT-konceptet var nyheter som föreslagits av den huvudansvarige borgmästaren i Curitiba och arkitekten Jaime Lerner.[2] Nätet började med separata bussfiler i mitten på infartsvägarna. Fram till 1980-talet tillkom matarbusslinjer och tvärlinjer. År 1992 introducerades biljettköp och -kontroll i förhand på inhägnade stationer och in- och utpassage i jämnhöjd med bussgolvet från plattformar. Andra nyheter var längre stationer, som tillät flera bussar samtidigt samt omedelbar förtur vid trafikljus. I São Paulo infördes system med bussar som passerade förbi vissa stationer på särskilda omkörningsfiler.[3]
År 1995 öppnade BRT-systemet i Quito i Ecuador, och 2000 det i Bogotá i Colombia.
Sverige
Något fullskaligt BRT-system finns inte i Sverige, och är inte heller 2020 planerat. Delar av konceptet finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlstad. Sådana delar avser särskilda bussrutter, reserverade bussfiler eller användning av snabbussar och/eller längre bussar på vissa linjer.[4]