Burjatiska

Burjatiska
буряад хэлэн
Talas iBurjatien, norra Mongoliet, nordvästra Kina, Ust-Ordynska Burjatien och Aginska Burjatien.
Antal talare280 000
SpråkfamiljMongolspråk
kyrilliska
Officiell status
Officiellt språk iBurjatien Burjatien
Språkkoder
ISO 639‐2bua
ISO 639‐3bua
SILbua - Burjatiska

bxu - Mongolisk burjatiska
bxm - Kinesisk burjatiska

bxr - Rysk burjatiska
Regioner där burjatiska talas i.

Burjatiska, eller burjätiska, är ett mongolspråk som talas av omkring 280 000 människor, burjater, främst i den ryska delrepubliken Burjatien, där språket är officiellt vid sidan av ryska, men även mindre grupper i Mongoliet och Kina.[1] Största delen av talarna bor i detta område enligt Rysslands folkräkningen 2002.[2] Språket står mycket nära mongoliskan.[3] Men till skillnad från mongoliska, har burjatiska lånat mycket mer från ryska, speciellt ord.[4]

Burjatiskan delas traditionellt in i två huvudsakliga dialekter: västburjatiska och östburjatiska. Av dessa har östburjatiska behållit mera lingvistiska och kulturella länkar till Mongoliet medan västburjatiska har mer influenser från ryska. Mer specifikt kan burjatiska delas in i fem olika dialektgrupper:[5]

  • Lägre Uda
  • Alar–Tunka
  • Ehirit–Bulagat
  • Hori
  • Bargut

Fonologi

Vokaler

Främre Central Bakre
Sluten i | y ʉ u
Halvsluten e
Halvöppen ɛ | œ ɔ
Öppen a

Källa:[6]

Konsonanter

Bilabial Alveolar Palatal Velar Glottal
vanligt palat. vanligt palat. vanligt palat.
Klusil asp. tʰ tʲʰ
tonad b bʲ d dʲ g ɡʲ
Frikativ s | z ʃ | ʒ x xʲ h
Nasal m mʲ n nʲ (ŋ)
Lateral l lʲ
Tremulant r rʲ
Approximant j

Källa:[6]

Huvudsidan i en burjatisk tidning 1941.

Följande bokstäver finns i de burjatiska alfabetena:

  • Latinska alfabetet: Aa Bb Cc Çç Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Өө Pp Rr Ss Şş Tt Uu Vv Yy Zz Ƶƶ
  • Kyrilliska alfabetet: Аа Бб Вв Гг Дд Ее Ёё Жж Зз Ии Йй Кк Лл Мм Нн Оо Өө Пп Рр Сс Тт Уу Үү Фф Хх Һh Цц Чч Шш Щщ Ъъ Ыы Ьь Ээ Юю Яя

Språklära

I burjatiskan finns det åtta grammatiska kasus: nominativ, genitiv, dativ-lokativ, ackusativ, instrumentalis, ablativ och komitativ.[7]

Den vanligaste ordföljd i burjatiska är subjekt–objekt–verb (SOV).[5]

Numeral

Burjatiska siffror från 1–10:[8]

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
negen xojor gurban dürben taban zurgaan doloon naiman jühen arban
нэгэн хоёр гурбан дүрбэн табан зургаан долоон найман юһэн арбан

Källor

  1. ^ Ilina, Anastasiia. ”7 Fascinating Facts About Buryat, One of the World's Most Endangered Languages”. Culture Trip. https://theculturetrip.com/europe/russia/articles/7-fascinating-facts-about-buryat-one-of-the-worlds-most-endangered-languages/. Läst 19 juli 2020. 
  2. ^ Graber, Kathryn (2012). ”Public information: The shifting roles of minority language news media in the Buryat territories of Russia”. Language & Communication 32 (2): sid. 124–136. Läst 9 maj 2020. 
  3. ^ ”Glottolog 4.2.1 - Buriat”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/buri1258. Läst 19 juli 2020. 
  4. ^ ”Mongolian languages - The Eastern and Western groups” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Mongolian-languages. Läst 19 juli 2020. 
  5. ^ [a b] Skribnik, Elena (2003). ”Buryat”. i Janhunen, Juha (på engelska). The Mongolic Languages. Taylor & Francis Group. sid. 110–127. Läst 9 maj 2020 
  6. ^ [a b] ”Buryat alphabet” (på engelska). Omniglot. 2020. https://www.omniglot.com/writing/buryat.htm. Läst 7 maj 2020. 
  7. ^ Санжеев, Г. Д., red (1962) (på ryska). Грамматика бурятского языка. Институт языкознания. sid. 75. https://altaica.ru/LIBRARY/mong/BuriatGrammar.pdf. Läst 7 maj 2020 
  8. ^ ”The Sound of the Buryat language (Numbers, Greetings & Sample Texts)” (på engelska). Love Languages!. 12 februari 2019. https://www.youtube.com/watch?v=gu6B5C5H7EU. Läst 10 maj 2020. 
Wikipedia
Wikipedia
 Wikipedia har en upplaga på Burjatiska.