sv Br%C3%A4ckesl%C3%A4ktet

	Bräckesläktet
	Granitbräcka (S. bryoides)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Stenbräckeordningen; Saxifragales
Familj	Stenbräckeväxter; Saxifragaceae
Släkte	Bräckesläktet; Saxifraga
Vetenskapligt namn
	§ Saxifraga
Auktor	Linné
Arter (Urval)
	Arons skägg (S. stolonifera); Barrbräcka (S. juniperifolia); Bergbräcka (S. paniculata subsp. laestadii); Blekgul stickbräcka (S. ×boydii); Blek taklöksbräcka (S. stribrnyi); Bredbladig taklöksbräcka (S. federici-augusti subsp. grisebachii); Citronbräcka (S. sancta); Cotyledon-bräcka (S. Cotyledon-Gruppen); Engelsk bräcka (S. ×anglica); Fjällbrud (S. cotyledon); Fjällbräcka (S. nivalis); Flagellbräcka (S. brunonis); Forsbräcka (S. callosa x longifolia); Frostig tungbräcka (S. ×burnatii); Gaffelbräcka (S. trifurcata); Gles taklöksbräcka (S. ×kellereri); Granitbräcka (S. bryoides); Groddbräcka (S. foliolosa); Grusbräcka (S. tridactylites); Grå kuddbräcka (S. scardica); Gulgrön taklöksbräcka (S. corymbosa); Gul hjärtbräcka (S. cymbalaria); Gullbräcka (S. aizoides); Gullvivsbräcka (S. ×borisii); Gyllenbräcka (S. sibthorpii); Hällebräcka (S. osloensis); hjortbräcka (S. pedemontana); höstbräcka (S. cortusifolia); junkerbräcka (S. paniculata); kalkbräcka (S. marginata); kantbräcka (S. ×andrewsii); klippbräcka (S. adscendens); knoppbräcka (S. cernua); kronbräcka (S. ferdinandi-coburgi); kuddbräcka (S. caesia); liten tungbräcka (S. cochlearis); litet aronsskägg (S. stolonifera 'Cuscutiformis); lundbräcka (S. hirsuta); mandelblomma (S. granulata); mattbräcka (S. rosacea); mossbräcka (S. hypnoides); myrbräcka (S. hirculus); myskbräcka (S. exarata subsp. moschata); nickbräcka (S. ×bertolonii); nålbräcka (S. ×elisabethae); nävbräcka (S. geranioides); oppdalsbräcka (S. ×opdalensis); penselbräcka (S. manschuriensis); polarbräcka (S. hyperborea); porslinsbräcka (S. ×urbium); praktbräcka (S. longifolia); prickbräcka (S. rotundifolia); purpurbräcka (S. oppositifolia); pyramidbräcka (S. hostii); rosa taklöksbräcka (S. porophylla); rosenbräcka (S. Arendsii-Gruppen); silverbräcka (S. paniculata); silvrig mossbräcka (S. muscoides); skogsbräcka (S. veitchiana); skuggbräcka (S. umbrosa); slöjbräcka (S. cuneifolia); snöbräcka (S. rivularis); solbräcka (S. ×biasolettii); spädbräcka (S. tenuis); stickbräcka (S. burseriana); stjärnbräcka (S. stellaris); stor höstbräcka (S. fortunei); styvbräcka (S. hieraciifolia); svalbardsbräcka (S. svalbardensis); sågbräcka (S. ×andrewsii); Taklöksbräcka (S. sempervivum); Trådbräcka (S. flagellaris subsp. platysepala); Tungbräcka (S. callosa); Tuvbräcka (S. cespitosa); Uddbräcka (S. ×apiculata); Vippbräcka (S. ×geum); Vårbräcka (S. ×eudoxiana); Zimmeterbräcka (S. ×zimmeteri); Ängsbräcka (S. pensylvanica); ögonbräcka (S. ×irvingii);

Bräckesläktet (Saxifraga)^[1]^[2] är ett av mindre eller föga högväxta örter bestående släkte, som är typsläkte för familjen stenbräckeväxter (Saxifragaceae). De omkring 250 arterna förekommer i synnerhet i högre bergstrakter.

Släktet har 2-könade blommor med fribladigt, undersittande-översittande hylle, bestående av ett 5-flikigt blomfoder, 5 (eller inga) kronblad samt 10 (eller 8) ståndare. Pistillen utgörs av 2 nedtill förenade karpeller och 2 fria stift. Frukten är kapsel med många frön. De flesta till detta släkte hörande arter har spiralställda, hela eller flikiga blad. Blommorna, som är vita, gula eller rödaktiga, sitter i klasar eller knippen.