Blek taggsvamp

Blek taggsvamp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningCantharellales
FamiljHydnaceae
SläkteMat-taggsvampar
Hydnum
ArtBlek taggsvamp
H. repandum
Vetenskapligt namn
§ Hydnum repandum
Auktor(L.) Fr., 1821
Synonymer
Hydnum rufescens [1]
Sarcodon abietinus R. Heim 1943[2]
Hydnum washingtonianum Ellis & Everh. 1894[3]
Sarcodon repandus (L.) Quél. 1886[4]
Tyrodon repandus (L.) P. Karst. 1881[5]
Hydnum diffractum Berk. 1847[6]
Dentinum repandum (L.) Gray 1821[7]
Dentinum rufescens (Schaeff.) Gray 1821[7]
Hydnum album Pers. 1818[8]
Hydnum aurantium Raf. 1813[9]
Hypothele repanda (L.) Paulet 1812[10]
Hydnum bicolor Raddi 1807[11]
Hydnum bulbosum Raddi 1807[11]
Hydnum pallidum Raddi 1807[11]
Hydnum medium Pers. 1800[12]
Hydnum clandestinum Batsch 1783[13]
Hydnum rufescens Schaeff. 1774[14]
Hydnum flavidum Schaeff. 1774[15]
Hydnum repandum L. 1753[16]
Fungus erinaceus Vaill. 1723[17]
Hydnum imbricatum [18]

Den mykologiska karaktären hos blek taggsvamp:


hymenium:
taggar


hatt:
nedsänkt mitt


skivtyp:
nedlöpande


ätlighet:
delikat




fot:
bar


sporavtryck:
vit


ekologi:
mykorrhiza

Blek taggsvamp (Hydnum repandum) är en ätlig taggsvamp som växer i lövskog och barrskog. Fruktkroppen uppträder under hösten, från augusti till oktober. Milda år kan den hittas in i november. Ofta uppträder fruktkropparna gruppvis, och svampen kan bilda stora ringar eller växa i rader som inte är räta, ett växtsätt som benämns som att svampen växer i kroklinjer.

Både hatten och foten har en vit till vitgul färg. Hatten är välvd till utbredd och kanten är oregelbundet buktad. I bredd når hatten cirka 5–15 centimeter. Taggarna på hattens undersida har vanligen först en ljusare, mer vitaktig färg än hatten, men kan senare få en färg mer liknande hattens. De är förhållandevis långa, cirka 0,5 centimeter, spetsiga och tätt sittande. Svampens fot har en höjd på 3–6 centimeter och en diameter på omkring 1–3 centimeter. Foten är oftast centralställd, men den kan ibland även vara sidoställd. Svampen har som färsk en ganska skarp smak, men en svag doft.

Som matsvamp har blek taggsvamp ett vitt och fast kött. Den skarpa smaken som ett färskt exemplar har försvinner när svampen tillagas. Blek taggsvamp räknas som en god matsvamp.

Den bleka taggsvampen är Hälsinglands landskapssvamp.

Källor

  • Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.

Noter

  1. ^ sensu auct.; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  2. ^ R. Heim (1943) , In: Revue Mycol., Paris 8:10
  3. ^ Ellis & Everh. (1894) , In: Proc. Acad. nat. Sci. Philad. 46:323
  4. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):189
  5. ^ P.A. Karsten (1881) , In: Revue mycol., Toulouse 3(9):19
  6. ^ Berk. (1847) , In: J. Bot., Lond. 6:323
  7. ^ [a b] Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:650
  8. ^ Pers. (1818) , In: Traité sur les Champignons Comestibles (Paris):249
  9. ^ Raf. (1813) , In: J. Bot. (Desvaux) 1:237
  10. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  11. ^ [a b c] Raddi (1807) , In: Mem. Mat. Fis. Soc. Ital. Sci. Modena, Pt. Mem. Fis. 13:353
  12. ^ Pers. (1800) , In: Observ. mycol. (Lipsiae) 2:97
  13. ^ Batsch (1783) , In: Elench. fung. (Halle):113
  14. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:95
  15. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:99
  16. ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1178
  17. ^ Vaill. (1723) , In: Bot. paris. (Paris):58
  18. ^ sensu Bolton [Hist. Fung. Halifax 2: 88 (1788)]; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 

Externa länkar