Birger Dahlberg

Birger Dahlberg
FöddGustaf Birger Dahlberg
4 juli 1902
Skellefteå, Sverige
Död2 augusti 1978 (76 år)
Skellefteå, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidChalmers tekniska högskola
SysselsättningArkitekt, politiker
Redigera Wikidata

Gustaf Birger Dahlberg, född 4 juli 1902 i Skellefteå, död 2 augusti 1978 i Skellefteå,[1] var en svensk arkitekt och politiker, bland annat med posten som vice ordförande i byggnadsnämnden i Skellefteå i nitton år.[2]

Biografi

Birger Dahlberg var son till stadsbyggnadsmästare Karl Gustaf Dahlberg och hans hustru Karin, född Jonsson.[3][4] Han var gift från 1940 med Birgit Almlöf (1915–2002) [1] från Filipstad och fick två barn.[5]

Technikum i tyska Strelitz där Dahlberg tog examen 1930.
kvarteret Björnen, 1922–1925
Bröderna Anderssons, 1934
Bure AB:s huvudkontor, 1952 (idag Bure Arkiv)

Han tog realexamen 1919.[4] Efter examen från Chalmers tekniska instituts lägre avdelning 1923 och arkitektexamen från Technikum (Höhere Technische Lehranstalt) i Strelitz, Tyskland, 1930[4][6] var Dahlberg sedan 1920-talet och till omkring 1960 verksam - och bland de absolut mest tongivande arkitekterna - i hemstaden Skellefteå.[7] Både här och i en rad kringliggande kommuner bär många byggnader Dahlbergs signatur.[5] Dahlberg är en av de arkitekter som klarade paradigmskiftet mellan 1920-talets klassicism och 1930-talets modernism, och har levererat högkvalitativa byggnadsverk inom bägge stilarna. Även därefter, under bland annat 1950-talet, levererade han karaktäristiska byggnader av hög kvalitet.

Birger Dahlberg var en välkänd byggnadsfackman i skelleftebygden, med en omfattande arkitektverksamhet och ofta anlitad som byggnadskontrollant, byggnadskonsulent (i Byske och Burträsks municipalsamhällen) [4] och byggledare vid större byggnadsföretag.[2] Han verkade också som lärare i byggnadsteknik vid Tekniska gymnasiet i Skellefteå från 1946.[4] Dahlberg var ordförande i Västerbottens Norra Fornminnesförening och styrelseordförande i Skelleftehamns Golvparkett AB (grundat 1937).[4][8] Makarna Dahlberg är begravda på Skogskyrkogården i Skellefteå.[9]

Verk i urval

Verken är från Skellefteå, om inte annat anges.

  • 1922–1925: De tre husen i kv Björnen (Storgatan 13, 17 och 21) är utförda i den 20-talsklassicism där man efter första världskriget blickade tillbaka till de antika stilidealen men med lättare och friare former.
  • 1924: Centralhotellet i Skellefteå (kv Loke, Torget), rivet 1966.
  • 1926: Påbyggnad av byggnadsminnet Markstedtska gården[10]
  • 1927: Rosa villan i kv Balder
  • 1930: Affärs- och bostadshus i kv Banér (Norrböle)[11]
  • 1930: Begravningskapellet i Kalvträsk (klassicism)
  • 1934: Bröderna Anderssons (bostads- och kontorshus, funkis) i kv Haren (Köpmangatan 10)[10]
  • 1934: Centrumhuset (kv Loke, Torget) (funkis)[10]
  • 1934: Vattentornet på Kallholmsberget, Skelleftehamn
  • 1934: Spisbrödsfabrikens kontor (före detta Trivselhuset)
  • 1939: Ett av fyra förslag (konkurrens av bland annat Edvin Bergenudd och segraren Ivar Tengbom) på nytt stadshus i Skellefteå
  • 1945: Flerbostadshus (Flundran 5, Strandgatan)
  • 1946: Kommunalhus för Skellefteå landskommun (numer säte för Västerbottensteatern).
  • 1950: fd kommunalhuset i Norsjö (Köpmannen 6 , numer Vattenfalls kontor)[12]
  • 1950: Tvåfamiljshus för Skellefteå Stads Kraftverks personal i Norsjö (Apotekaren 11)[12]
  • 1952: Bure AB:s huvudkontor i Bureå, idag Bure Arkiv

Dessutom har han ritat gamla Hotell Gästis i Norsjö, samt 1946 dopfunten i Kågedalens kyrka.

1954 föreslog Birger Dahlberg som lösning på konflikten om stadens första stadshus att uppföra en kopia av i lättbetong och beklä den med den gamla panelen. Förslaget ansågs dock för pastischartat.[2]

Renoveringar och tillbyggnader

Bland Dahlbergs renoveringar och tillbyggnader kan nämnas Markstedtska gården (1926), Lövångers kyrka (1934–1937), Byske kyrka (1955–1956, bland annat ny sakristia), Tingshuset i Skellefteå (1966), Hembygdsgården i Bureå (1972), med flera.

Politiker

Birger Dahlberg var medlem av stadens högerförening och satt som ledamot i stadsfullmäktige, brandstodskommittén, Nyströms donationsfond samt i styrelser för bostadsstiftelser.[13] Från 1936 var han ledamot av hälsovårdsnämnden.[4] Den 18 april 1951 blev Dahlberg vice ordförande i byggnadsnämnden i Skellefteå. Han var då sedan länge en välkänd byggnadsfackman i bygden. Dahlberg lämnade uppdraget 1970.[2]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c d] Bengt Brunnström: Skellefteå byggnadsnämnd. Berättelse om verksamheten åren 1875-1985. Stadsarkitektkontoret. Artemis bokförlag.
  3. ^ Sveriges statskalender 1925 I. Städernas kommunalförvaltningar - [1023] Städerna i Västerbottens län
  4. ^ [a b c d e f g] Vem är vem, Norrlandsdelen (1950), sid. 85.
  5. ^ [a b] Tidningen Norra Västerbotten, 4 augusti 1978
  6. ^ Tidningen Norra Västerbotten, 3 juli 1952
  7. ^ Hus med historia i Skellefteå. Tidskriften Västerbotten nr 4, 1976
  8. ^ ”Skelleftehamns Golvparkett AB”. https://runeberg.org/svindkal/1947/0622.html.  Svensk Industrikalender 1947.
  9. ^ Birger Gustav Dahlberg och Birgit Lovisa Dahlberg på Gravar.se
  10. ^ [a b c] Byggnadsordning för Centrala stan. Antagen 2012, bygg- och miljönämnden, Skellefteå kommun.
  11. ^ Byggnadsordning för Norrböle. Antagen 2010, byggnadsnämnden, Skellefteå kommun.
  12. ^ [a b] Kulturmiljöprogram 2010. Antagen av kommunfullmäktige, Norsjö kommun.
  13. ^ Tidningen Norra Västerbotten, 3 juli 1962

Källor

  • Västerbottens Norra Fornminnesförening, meddelande XLI-XLII 1978-80]. Innehåller: Birger Dahlberg in memoriam av Ulf Berglöf + Årsberättelse. Maritima artiklar.

Externa länkar