Bergums socken i Västergötland ingick i Vättle härad, uppgick 1967 i Göteborgs stad och området ingår sedan 1971 i Göteborgs kommun, från 2011 i stadsdelsnämndsområdet Angered och motsvarar från 2016 Bergums distrikt.
Socknens areal är 56,65 kvadratkilometer varav 54,64 land.[1] År 2000 fanns här 3 231 invånare.[2] Tätorterna Olofstorp och Stenared, småorterna Furåsen, Björsared, Knipared, Skår och Torvhög samt kyrkbyn Bergum med sockenkyrkan Bergums kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bergums församling och för de borgerliga frågorna bildades Bergums landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Stora Lundby landskommun där denna del utbröts 1967 och uppgick i Göteborgs stad samtidigt som området övergick från Älvsborgs län till Göteborgs och Bohus län. Staden ombildades 1971 till Göteborgs kommun.[3][2] Sedan Bergum 1967 blev en del av Göteborgs stad utgör socknen även primärområdet och stadsdelen Bergum. Området hörde 1989–2010 till stadsdelsnämndsområdet Lärjedalen som från och med 2011 ingår i Angered. Församlingen uppgick 2014 i Angereds församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Bergum, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vättle härad. De indelta båtsmännen tillhörde Västergötlands båtsmanskompani.[5][6]
Geografi och natur
Bergums socken ligger nordost om Göteborg kring Lärjeån. Socknen har odlingsbygd i ådalen och omges av bergstrakter, till del skogbevuxen.[7][1][8][9]
Länsväg 190 går igenom socknen.
Vättlefjälls naturreservat som delas med Angereds socken samt Nödinge socken i Ale kommun ingår i EU-nätverket Natura 2000. Socknen är rikt på småsjöar.
Byar
|
|
Gårdar
- Björsjöbacka[10]
- Björsjöås, tidigare hospitalshemman.[10][11]
- Bur[10]
- Häljebo, gård nära Lärjeån.[10]
- Krokryd, gård nära Lärjeån.[10]
- Kroksjölund[10]
- Måhult, gård som fram till 1880-talet var hospitalhemman][10]
- Mollsjönäs, gård som fram till 1880-talet var hospitalhemman?[10]
- Rista, gård nära Lärjeån.[10]
- Roten, gård som fram till 1880-talet var hospitalhemman.[10]
- Rördalen[10]
- Sjötorpet[10]
- Skrapekärr[10]
- Västergård[10]
|
Fornlämningar
Boplatser från stenåldern är funna, liksom ett gravfält från järnåldern.[7][12][13][8]
Namnet
Namnet skrevs 1348 Bergem kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller berg och hem, 'boplats; gård'.[14]
Nament skrevs förr Bergjum socken och Berghems socken.
Bilder
- Bilder från Bergums socken
-
Dansered Södergårdsväg
-
Björsbovägen
-
Långevatten från sydöst
-
Trollsjön västerifrån
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bergum socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ goteborg.se, "Införlivning med Göteborgs kommun 1868- "
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Om Västergötlands båtsmanskompani
- ^ Administrativ historik för Bergum socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag] Rosenberg - Geografiskt lexikon över Sverige, svar.ra.se Arkiverad 26 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Andersson Stina, Jönsson-Kihlberg Eva, Broo Björn, red (1986). Livet i det gamla Göteborg. Arkeologi i Västsverige, 0281-6199 ; 2. Göteborg: Göteborgs arkeologiska museum. sid. 166-171. Libris 7749521. ISBN 9185488291
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Bergums socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bergums socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
