I sina verk problematiserar hon människans avstånd till naturen. I stora monumentala verk upprepas och härmas naturens former som för att kunna frysa tiden i en lustgård som varar för evigt.[källa behövs]
Kärleksträdgård, gestaltning av två innergårdar på Platensskolan i Motala (2007), laminerat spegelglas, bänkar, belysning, växter och markbeläggning (med landskapsarkitekten Håkan Johansson)
Karp e Diem (2008-09), mosaiker, Biskopsparken vid Konsert & Kongress i Linköping[1]
Kärlek till Nanna (2009), munblåst fönsterglas, bronsskulpturer, kristallprismor, Nannaskolan i Uppsala