Axel Ljungdahl

Axel Georg Ljungdahl
Porträttmålning på generallöjtnant Axel G Ljungdahl
Information
Född7 augusti 1897
Lund, Sverige
Död12 april 1995 (97 år)
Stockholm
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
Tjänstetid1918–1960
GradGeneral
BefälF 1 (1939–1942)
E 3 (1947–1954)
CFV (1954–1960)

Axel Georg Ljungdahl, född 7 augusti 1897 i Lund, död 12 april 1995 i Stockholm, var en svensk general och chef för flygvapnet 19541960.

Biografi

Han var son till herrekiperingshandlaren August Ljungdahl och dennes fru Clara Lundberg. Han har givit ut sina memoarer samt en doktorsavhandling i religionshistoria år 1970. Vidare gifte han sig med Ruth Ljungdahl 1938, med vilken han 1940 fick dottern Birgitta. Han hade fågelskådning som hobby.

Ljungdahl var yngre bror till Karl-Gustaf Ljungdahl, överdirektör hos Vattenfall, VD för Ångpanneföreningen, preses i IVA.

Ljungdahl inledde sin militära karriär vid infanteriet, där han utnämndes till officer 1918. Han var militär- och flygattaché i London 1935–1936. Vid återkomsten till Sverige utnämndes han till major i Flygvapnet. Han var flottiljchef vid Västmanlands flygflottilj (F 1) 1939–1942 samt chef för Tredje flygeskadern (E 3) 1947–1954. Därefter utnämndes han till chef för flygvapnet fram till pensionen 1960. Vid sin pensionering 1960 utnämndes han till general i reserven.[1] Han var ledamot i Luftfartsinspektionen 1945–1965. Han har doktorerat i religionshistoria 1970 och avlagt en teologie kandidatexamen 1975. Ljungdahl är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]

50 år efter officersexamen 1918 var han den drivande kraften bakom en återträff på Krigsskolan Karlberg. Inför jubileet bestämde sig 23 av officerarna för att skriva ner några av sina minnen från sin tjänstetid, också på initiativ av Ljungdahl, och dessa texter ger en unik inblick i svenskt militärliv från ett världskrig till ett annat. Ljungdahl själv bidrar med flera kapitel i boken.[3]

Från kapitlet Flygkompaniet av Ljungdahl: "Bristen på flyginstrument omöjliggjorde flygning i moln som man därför sorgfälligt sökte undvika. Men ibland lyckades detta inte och då fick man uppleva de underligaste sensationer under sina omedvetna svängar inne i molnet.Tyngdkraft och centrifugalkraft spelade mot varandra och man hade till slut ingen aning om vad som var upp eller ner. Man kom nedansande ur molnen i de mest otroliga lägen. Men det var snälla plan!"[4]

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Utländska utmärkelser

Bibliografi

  • 1953Luftkrig mot hemorten
  • 1970Profetrörelser, dess orsaker, innebörd och förutsättningar (doktorsavhandling)
  • 1972En flygofficers minnen

Referenser

  • Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. sid. 76. ISBN 978-91-637-1183-1 
  1. ^ ”421 (Sveriges statskalender / 1964)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1964/0421.html. Läst 26 december 2018. 
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ Adam Leismark, red (2022). Från kadettår till beredskapsår: 23 officerare berättar. Grå huset media. ISBN 978-91-527-1126-2. Läst 4 februari 2024 
  4. ^ Leismark, Adam. Från kadettår till beredskapsår. sid. 126. ISBN 978-91-527-1126-2 
  5. ^ ”8 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1955/1276.html. Läst 16 februari 2019. 
  6. ^ ”11 (Sveriges statskalender / 1950. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1950bih/0011.html. Läst 16 februari 2019. 
  7. ^ ”13 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1945bih/0013.html. Läst 16 februari 2019. 
  8. ^ ”39 (Sveriges statskalender / 1940. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1940bih/0039.html. Läst 16 februari 2019. 
  9. ^ ”85 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1945bih/0085.html. Läst 16 februari 2019. 
  10. ^ ”125 (Sveriges statskalender / 1950. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1950bih/0125.html. Läst 16 februari 2019. 
  11. ^ ”255 (Sveriges statskalender / 1940. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1940bih/0255.html. Läst 16 februari 2019. 
  12. ^ [a b c d e f g] ”835 (Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0859.html. Läst 16 februari 2019. 
  13. ^ [a b c] ”431 (Sveriges statskalender / 1950)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1950/0431.html. Läst 16 februari 2019. 
  14. ^ ”426 (Sveriges statskalender / 1942)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1942/0426.html. Läst 16 februari 2019. 
  15. ^ ”461 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1955/0461.html. Läst 16 februari 2019. 
  16. ^ ”Le onorificenze della Repubblica Italiana”. www.quirinale.it. https://www.quirinale.it/onorificenze/insigniti/32854. Läst 23 maj 2020. 

Externa länkar

Företrädare:
Gustaf Ström
Chef för Västmanlands flygflottilj
1939–1942
Efterträdare:
Gustaf Adolf Westring
Företrädare:
Bengt Nordenskiöld
Chef för Flygstaben
1942-1947
Efterträdare:
Gustaf Adolf Westring
Företrädare:
Folke Ramström
Chef för Tredje flygeskadern
1947–1954
Efterträdare:
Torsten Rapp
Företrädare:
Bengt Nordenskiöld
Chef för Flygvapnet
1954–1960
Efterträdare:
Torsten Rapp