Axel Adlersparre

För personen med samma namn som levde 1763–1838, se Axel Adlersparre (1763–1838).
Axel Adlersparre
Född27 oktober 1812[1][2][3]
Ås församling, Ölands södra kontrakt[1][2][3], Sverige
Död16 juni 1879[1][3] (66 år)
Skeppsholms församling[3]
BegravdGalärvarvskyrkogården[4]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][5][3], militär[3]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1865–1866)[3]
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1867–1879)[1][2][3]
Politiskt parti
ministeriella partiet[3]
MakaSophie Adlersparre
(g. 1869–)[1][3]
BarnSofie Adlersparre (f. 1850)[3]
Alcyone Adlersparre (f. 1851)[3]
Rolf Adlersparre (f. 1859)[3]
FöräldrarAxel Adlersparre[1][3]
SläktingarSophie Adlersparre (syskon)[1]
Utmärkelser
Kungliga Svärdsorden (1860)[1]
Redigera Wikidata

Axel Adlersparre (i riksdagen kallad Adlersparre i Stockholm), född 27 oktober 1812 i Ås socken i Kalmar län, död 16 juni 1879 i Stockholm,[6] var en svensk politiker och kommendör, av adlig ätt nr 1988 på Riddarhuset.

Biografi

Fadern var landshövding Axel Adlersparre i Ölands län, hans syster var konstnären Sofia Adlersparre.

Han var gift två gånger. Första gången 1848 med Heliodora Anckarsvärd (1823–1868) och andra gången, annandag jul 1869 med Sophie Leijonhufvud, som blev Sveriges ledande kvinnokämpe.

Endast barn i första äktenskapet, två flickor och tre pojkar: Sofie, (författare) född 1850, Alcyone (författare) född 1851, Georg (slussinspektor) född 1856, Rolf (arkivarie och konstnär) född 1859, Karl (leg sjukgymnast) född 1863.

Kom 1825 till kadettakademien på Karlberg och blev sekundlöjtnant 1837, men efter sin första resa som officer, så fick han permission och seglade under fem år som matros på amerikanska handels- och örlogsfartyg under antaget namn. Återgick till flottan vid hemkomsten och blev kommendörkapten 1862 och kommendör 1868. Han företrädde ridderskapet och adeln vid ståndsriksdagen 1865–1866. Adlersparre var riksdagsledamot i andra kammaren 1867–1879, invald i Stockholms stads valkrets.[7] Han var där ledamot i särskilda utskott, statsrevisor tre gånger. Tog avsked från sin tjänst som chef för sjöförvaltningen 1871 för att han ansåg det oförenligt med det politiska arbetet. Skrev artiklar i tidningarna och ett par böcker om sjöförsvar samt en bok om John Ericssons uppfinningar.

Bibliografi

  • "John Ericsson och 100 av hans uppfinningar" 1866
  • "Sveriges sjöförsvar" 1871
  • "Nutidens sjökrigsmaterial och Europas pansarflottor" 1878

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g h i] Bertil Boëthius, Axel Adlersparre, s. 182, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5560, läst: 25 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Albin Hildebrand, Axel Adlersparre, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 17, läs onlineläs online, läst: 31 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 47, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfEnQ, läst: 17 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Adlersparre, Axel, Svenskagravar.se, läs online, läst: 8 mars 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges statskalender 1877, Kungliga Vetenskapsakademien, 1876, s. 74, läs onlineläs online, läst: 17 februari 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Adlersparre, Axel
  7. ^ Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Ledamöter och valkretsar, band 1 (Sveriges riksdag 1988), s. 47.

Vidare läsning

Auktoritetsdata