August Nilsson

För andra betydelser, se August Nilsson (olika betydelser).
August Nilsson
Född26 mars 1867[1][2]
Åhus församling[1][2], Sverige
Död20 december 1952[1][2] (85 år)
Lunds domkyrkoförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningTidningsman[1][3], politiker[1][2][3], fruktodlare
Befattning
Andrakammarledamot, Malmö kommuns valkrets (1906–1911)[2][3]
Andrakammarledamot, Malmöhus läns mellersta valkrets (1912–1919)[2]
Förstakammarledamot, Malmöhus läns valkrets (1919–1936)[1][2]
Andre vice talman i första kammaren (1921–1928)[4][5][2]
Förste vice talman i första kammaren (1929–1930)[6][2]
ArbetsgivareArbetet (1890–1908)[3]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[2]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Nils August Nilsson, Nilsson i Kabbarp, född 26 mars 1867 i Åhus, död 20 december 1952 i Tottarps församling, Staffanstorp[7], var en svensk socialdemokratisk politiker, författare och tidningsman.

Nilsson studerade vid Lunds universitet 1886–1889 och inträdde 1890 i redaktionen för tidningen Arbetet som han även var chefredaktör för mellan 1900 och 1908. Han var även chefredaktör för Arbetets lördagsbilaga "Framtiden" från 1904 och tidningen "Lantarbetarebladet" från 1908. Under senare delen av sitt liv var han till yrket trädgårdsodlare.

Nilsson var riksdagsledamot mellan åren 1906 och 1936. Först som ledamot i andra kammaren 1906–1914 och 1915–1919 och därefter ledamot i första kammaren 1919–1936 där han var 2:e vice talman 1921–1929 och 1:e vice talman 1929–1931. Han var medlem av konstitutionsutskottet 1910–1912 och av jordbruksutskottet 1913. Han var 1912–1923 ledamot av löneregleringskommittén.

Som politiker hörde Nilsson länge till socialdemokraternas mer uppmärksammade representanter. Orädd och självständig drev han sina egna ganska odogmatiska linje. Hans kommittéarbete var omfattande, särskilt i löneregleringsfrågor, Nilsson verkade även som skönlitterär författare och utgav bland annat Soliga Kabbarp (1916), I lustgården (1918), skådespelet Skåningar (uppfört 1919) och Olympen på sommarnöje (1923).[8]

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f g] N August Nilsson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8936, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 244, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgRrg, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Nordisk familjebok : Mykenai - Norrpada, vol. 19, 1913, s. 1035, läs onlineläs online, läst: 17 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Vem var det?, 1944, s. 239, läs onlineläs online, läst: 4 februari 2022, ”RIKSDAGENS FÖRSTA KAMMARE... Andre vice talmän.Nilsson, August (Kabbarp) 1921-28”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 12, läs onlineläs online, läst: 22 februari 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Vem var det?, 1944, s. 239, läs onlineläs online, läst: 4 februari 2022, ”RIKSDAGENS FÖRSTA KAMMARE... Förste vice talmän. Nilsson, August (Kabbarp) 1929-30”.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  8. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1169 
Företrädare:
Gustaf Rudolf Wretman 		Ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen
1901–1905 		Efterträdare:
Per Nilsson Bosson
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren 		Första kammarens andre vice talman
1921–1928 		Efterträdare:
Petrus Nilsson i Gränebo
Företrädare:
Herman Lamm 		Första kammarens förste vice talman
1929–1931 		Efterträdare:
Olof Olsson i Göteborg


Auktoritetsdata