Arthur Jensen |
Arthur Jensen, 2002. |
Född | 24 augusti 1923[1] San Diego, USA |
---|
Död | 22 oktober 2012[2][1] (89 år) Kelseyville[3], USA |
---|
Medborgare i | USA |
---|
Utbildad vid | University of California, Berkeley, filosofie kandidat[4] San Diego State University, masterexamen Columbia University, filosofie doktor[5] |
---|
Sysselsättning | Psykolog, universitetslärare, socionom |
---|
Arbetsgivare | University of California, Berkeley |
---|
Utmärkelser |
---|
Kistlerpriset (2003) Guggenheimstipendiet[6] |
Redigera Wikidata |
Arthur Robert Jensen, född 24 augusti 1923 i San Diego, död 22 oktober 2012 i Kelseyville,[7] var professor i pedagogisk psykologi vid University of California, Berkeley.[8] Jensen har av den amerikanska människorättsorganisationen Southern Poverty Law Center beskrivits som den moderna akademiska rasismens fader.[9]
Biografi
Jensen är känd för sitt arbete inom psykometri och differentiell psykologi, vilket är ett område som sysslar med hur och varför individer skiljer sig från varandra.
Han var en framstående företrädare för den hereditära positionen i debatten om arv eller miljö, den position som menar att genetik spelar en signifikant roll för mänskligt beteende, såsom intelligens och personlighet. Han författade över 400 forskningsalster i vetenskapliga tidskrifter[10] och satt i redaktionsrådet till tidskrifterna Intelligence och Personality and Individual Differences.[11]
Även om han har kallats för en av de 50 främsta psykologerna under 1900-talet,[12] så förblir Jensen en kontroversiell figur, huvudsakligen på grund av de slutsatser han baserar på egen och andras forskning rörande rasbaserade intelligensskillnader. År 1994 var han en av de 52 undertecknarna av "Mainstream Science on Intelligence.[13] Enligt den amerikanska människorättsorganisationen Southern Poverty Law Center var Jensen moderna akademiska rasismens fader, som gav stöd åt pseudovetenskapliga teorier såsom svart underlägsenhet (jämte vita). Han förklaras också vara den person som bär ansvaret för att återuppväcka tanken på att den svarta befolkningen är till sin natur och oföränderligt mindre intelligenta än den vita befolkningen.[9]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Arthur Jensen, 14 juni 2011.
Noter
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61g1rbx, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Obituary for American psychologist, educator and author Arthur Jensen, Legacy.com, läs online, läst: 28 oktober 2012.[källa från Wikidata]
- ^ Freebase Data Dumps, Google.[källa från Wikidata]
- ^ David Lubinski, Arthur R. Jensen (1923-2012)., vol. 68, 5, American Psychologist, 1 juli 2013, s. 396-397, 10.1037/A0032872, PubMed-ID: 23895609.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: arthur-r-jensen.[källa från Wikidata]
- ^ Margalit Fox (1 november 2012). ”Arthur R. Jensen Dies at 89; Set Off Debate About I.Q.”. New York Times. http://www.nytimes.com/2012/11/02/science/arthur-r-jensen-who-set-off-debate-on-iq-dies.html?pagewanted=all. Läst 11 december 2012.
- ^ . Arkiverad från originalet den 1 april 2010. https://web.archive.org/web/20100401053715/http://www.edb.utexas.edu/robinson/danr/JEBS%2031%283%29%20-06_Jensen%20profile.pdf. Läst 5 juni 2010.
- ^ [a b] https://www.splcenter.org/fighting-hate/extremist-files/individual/arthur-jensen
- ^ Sailer 1998
- ^ Intelligence[1] and Personality and Individual Differences”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2002. https://web.archive.org/web/20021028165418/http://authors.elsevier.com/JournalDetail.html?PubID=603&Precis=EB. Läst 11 augusti 2006. publisher's pages.
- ^ Jensen is listed in a study by Haggblom et al. (2002), ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 april 2006. https://web.archive.org/web/20060429015400/http://htpprints.yorku.ca/archive/00000064/. Läst 12 maj 2006. of the 100 most eminent psychologists of the twentieth century, at number 47.
- ^ Gottfredson, Linda (December 13, 1994).
Vidare läsning
Intervjuer
Externa länkar