Anders Irbäck

Nils Anders Irbäck
Född22 juli 1960 (64 år)
Nationalitetsvensk
ForskningsområdeTeoretisk fysik
InstitutionerLunds universitet, Universität Bielefeld, CERN
Alma materLunds universitet
Doktorsavhandling"Nonperturbative aspects of Gauge theories" (1988)
ORCID0000-0003-1384-0626
Känd förny atomär modell, strukturell förklaring av proteiners mekaniska egenskaper
Webbplatshttps://www.atp.lu.se/~anders/

Nils Anders Irbäck, född 22 juli 1960,[1] är en svensk teoretisk fysiker och professor. Irbäck är som medlem i Nobelkommittén för fysik med och nominerar och utser vem som ska få Nobelpriset i fysik.[2][3][4]

Utbildning och karriär

Efter studentexamen från Stagneliusskolan i Kalmar började Irbäck studera vid Lunds universitet 1979. Han blev fil.dr. där 1988 på en avhandling med titeln "Nonperturbative aspects of Gauge theories".[5] Därefter följde arbete vid universitetet i Bielefeld och vid CERN i Genève innan han återvände till Lunds universitet 1993.[6] Irbäck startade sin forskarkarriär inom teoretisk elementarpartikelfysik men har sedan 90-talets mitt bedrivit forskning i gränslandet mellan fysik, kemi och biologi, med grund i fysikaliska modeller. Hans arbete är fokuserat inom fältet för teoretisk biofysik med proteiner som huvudområde.[5] Sedan 2003 är Irbäck professor i teoretisk fysik vid Lunds universitet. Där han är verksam vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik på avdelningen för beräkningsbiologi och biologisk fysik.[7]

Uppdrag och medlemskap i lärdomssällskap

Referenser

  1. ^ https://www.birthday.se/Anders-Irbäck/Lund/1960/caa7e5abf5
  2. ^ https://www.barometern.se/kalmar/professor-fran-kalmar-haller-forsta-nobeltalet/
  3. ^ https://sverigesradio.se/artikel/6790854
  4. ^ https://www.nobelprize.org/about/the-nobel-committee-for-physics/
  5. ^ [a b] ”Profile – Anders Irbäck” (på engelska). Lunds universitet. Arkiverad från originalet den 5 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230205144454/https://portal.research.lu.se/en/persons/anders-irb%C3%A4ck. Läst 5 februari 2023. 
  6. ^ https://kalmarlexikon.se/index.php/com-akquickicons/ii sid 207
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210115013927/http://cbbp.thep.lu.se/~anders/. Läst 13 januari 2021.