Alifa

Alifa
Observationsdata Epok: J2000
Stjärnbild	Lilla björnen
Rektascension	15^t 44^m 03,52^s[1]
Deklination	+77° 47′ 40,18″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+4,28
Stjärntyp
Spektraltyp	A3Vn[2]
U–B	+0,05[3]
B–V	+0,04[3]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-13,1[4] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: 20,07[5] mas/år Dek.: –2,50[5] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	8,68 ± 0,47[5]
Avstånd	376 ± 20 lå (115 ± 6 pc)
Detaljer
Massa	3,4 M☉
Radie	5,85[6] R☉
Luminositet	227,25[6] L☉
Temperatur	9 140[6] K
Andra beteckningar
Zeta Ursae Minoris, GEN# +1.00142105, JP11 2665, SAO 8328, 16 Ursae Minoris, GSC 04563-02708, N30 3547, SKY# 28444, AG+77 461, HD 142105, NSV 7263, SV ZI 1173, BD+78 527, HGAM 646, PLX 3593, TD1 18633, CSV 101534, HIC 77055, PLX 3593.00, TYC 4563-2708-1, FK5 590, HIP 77055, PMC 90-93 420, UBV 13479, GC 21243, HR 5903, PPM 8992, UBV M 21005, GCRV 9106, IRAS 15458+7756, ROT 2237, HFE83 1138[1]

Alifa eller Zeta Ursae Minoris (ζ Ursae Minoris, förkortat Zeta UMi, ζ UMi), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Lilla björnen. Den har en skenbar magnitud av 4,28 och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på en årlig parallaxförskjutning av ca 8,7[5] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 380 ljusår (115 parsek).

Nomenklatur

Zeta Ursae Minoris har kallats Akhfa al Farkadain, från det arabiska aḫfa al-farqadayn, vilket betyder "den dunklare av de två kalvarna". Den är sedan kopplad med Eta Ursae Minoris som Anwar al Farkadain, "de ljusare av de två kalvarna". Namnen kan ursprungligen referera till ett par Ibexes, och tillämpas mer korrekt på Gamma UMi respektive Beta UMi, de ljusare två stjärnorna i rektangeln av Ursa Minor.[7]

Egenskaper

Alifa är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A3 Vn,[2] som håller på att utvecklas till en jättestjärna.[1][8] Den har en massa som är ca 3,4 gånger solens massa, en radie som är ca 6[6] gånger större än solens och utsänder ca 230[6] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 9 100 K.[6]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Zeta Ursae Minoris, 21 april 2019.

Noter

1. ^ [ ] ”Basic data: * zet UMi -- Variable star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Zeta+Ursae+Minoris&submit=SIMBAD+search. Läst 13 juli 2015. 
2. ^ [ ] Cowley, A.; Cowley, C.; Jaschek, M.; Jaschek, C. (april 1969). ”A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications” (på engelska). Astronomical Journal 74: sid. 375–406. doi:10.1086/110819. Läst 13 juli 2015. 
3. ^ [ ] Johnson, H. L. et al (1966). ”UBVRIJKL photometry of the bright stars” (på engelska). Communications of the Lunar and Planetary Laboratory 4 (99). Läst 13 juli 2015. 
4. D. S. Evans (20-24 juni 1966). ”The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities” (på engelska). International Astronomical Union. http://adsabs.harvard.edu/abs/1967IAUS...30...57E. Läst 13 juli 2015. 
5. ^ [ ] Perryman, M. A. C.; Lindegren, L.; Kovalevsky, J.; Hoeg, E.; Bastian, U.; Bernacca, P. L.; Crézé, M.; Donati, F.; Grenon, M. (1997). ”The Hipparcos Catalogue” (på engelska). Astronomy & Astrophysics 323: sid. L49–L52. Läst 13 juli 2015. 
6. ^ [ ] https://www.universeguide.com/star/akhfaalfarkadain. Hämtad 2019-04-21.
7. Richard Hinckley Allen (1899). Star-names and Their Meanings. G.E. Stechert. pp. 447–460.
8. James B. Kaler. ”ALIFA AL FARKADAIN (Zeta Ursae Minoris)” (på engelska). Stars. University of Illinois. http://stars.astro.illinois.edu/sow/alifa.html. Läst 13 juli 2015. 

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/akhfaalfarkadain
• http://stars.astro.illinois.edu/sow/alifa.html