För Venedigbiennalen designade Aldo Rossi 1979 en flytande Teatro del Mondo, med sittplatser för 250 personer, som bogserades ut till havs. Han har också designat Genuas nationella operahus. Han erhöll 1990 Pritzkerpriset i arkitektur. Ada Louise Huxtable, arkitekturkritiker och jurymedlem för Pritzkerpriset, har beskrivit Rossi som "en poet som råkar vara arkitekt".[1]
Verk i urval
Monte Amiata bostadsområde i Gallaratesedistriktet i Milano, Italien, 1968–74 (med Carlo Aymonino)