Adolf Ditlev Jørgensen

Adolf Ditlev Jørgensen
Född11 juni 1840[1]
Gråsten, Danmark
Död5 oktober 1897[1][2] (57 år)
Frederiksberg, Danmark
Medborgare iKonungariket Danmark
Utbildad vidKöpenhamns universitet
SysselsättningHistoriker[3], arkivarie
Befattning
Danmarks riksarkivarie (1882–)[4][5]
BarnErik Erstad-Jørgensen (f. 1871)
Troels G. Jørgensen (f. 1874)
Utmärkelser
Dannebrogsmännens hederstecken (1890)[4]
Hedersdoktor vid Köpenhamns universitet (1894)[4]
Kommendör av Dannebrogorden (1894)[4]
Redigera Wikidata

Adolf Ditlev Jørgensen, född 11 juni 1840 i Sundeved, Schleswig, död 5 oktober 1897, var en dansk historiker.

Biografi

Jørgensen tog 1857 abiturientexamen på reallinjen i Flensburg med mål att bli teknolog. Han var biträdande lärare i lärdomsskolan i Flensburg 1863, men flyttade därifrån 1864 till Köpenhamn, där han ägnade sig åt att studera Danmarks historia, med inriktning på medeltiden. År 1869 blev han assistent och 1874 fullmäktig i Kongerigets arkiv, 1883 geheime och 1889 riksarkivarie. Han genomförde sammanslagningen av Gehejmearkivet och Kongerigets arkiv till ett arkiv, Rigsarkivet, utverkade lagen av 1889 om arkivväsendet i Danmark och ledde därefter upprättandet av tre nya provinsarkiv.

Vid sidan utvecklade han en mycket omfattande litterär verksamhet och hann skriva ett antal böcker samt en mängd mindre avhandlingar, varav flera tillhör hans mer kända arbeten.

Jørgensen kände starkt för att uppehålla intresset för den Sønderjylländska saken, tog initiativ till bildande av så kallade "sønderjydske foreninger" och anordnade utgivandet av "Sønderjydske aarbøger" (sedan 1889, i Flensburg).

Minnesmärke i Skibelund Krat

Bibliografi (i urval)

  • Bidrag til Nordens Historie i Middelalderen (1871)
  • Den nordiske kirkes Grundlæggelse og første Udvikling (två band, 1874-78)
  • Sønderjyderne i den danske Dær (1876)
  • Udsigt øver de danske Rigsarkivers Historie (1884)
  • Kongeloven og dens Forhistorie (1886)
  • Georg Zoega (1881)
  • Niels Stensen (1884)
  • H.A. Brorson (1887)
  • Johannes Ewald (1888)
  • Peter Schumacher Griffenfeld (två band, 1893-94)
  • 40 fortællinger af Fædrelandets Historie (företrädesvis om Slesvig, 1882; femte upplagan 1908)
  • Fortællinger af Nordens Historie (två band, 1892-93, andra upplagan 1900-01).

Avhandlingar och andra skrifter

  • Bidrag til Oplysning af Middelalderens Love og Samfundsforhold (I-IV, 1872-76)
  • Det ældste København (1872-81)
  • Om Danebrogs Oprindelse (1877)
  • Det gamle danske Kongevaaben (1879)
  • Synspunktet for Opfattelsen af Valdemar Atterdags og Dronning Margretes Historie (1883)
  • Sønderjyllands Indlemmelse i den danske Krone 1721 (1885)
  • De historiske Folkeviser og Niels Ebbesen (1891)
  • Kong Christian VIII:s Forhold til den sønderjydske Sag (1894-95)

Dessa arbeten samlades 1898–1899 i fyra band. I den illustrerade Danmarks Riges Historie skildrade han perioden 1814–1852 (1896–1897). Fru Heibergs Erindringer utgav han 1891–1892 (fyra band).

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Jörgensen, Adolf Ditlev, 1904–1926.

Noter

  1. ^ [a b] Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: A.D._Jørgensen, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Under 19. Oktober 1897 er Arkivar i Rigsarkivet ..., Historisk Tidsskrift, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Dansk biografisk Leksikon-ID: A.D._Jørgensen, läst: 3 februari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Dansk biografisk Leksikon-ID: C.F._Bricka, läst: 3 februari 2023.[källa från Wikidata]