Habereggers tryckarbana kom dock att vara problematisk; hans tryckeri brann ner 1693, och han tvingades skuldsätta sig för att köpa in stilar.[6][10][16] När hans hustru Helena Gråå avled 1726 var det en ekonomisk katastrof för tryckeriet, och ett stort släktgräl inleddes.[5][16] Härvidlag lyckades Abrahams svåger Caspar de Creaux, universitetets dansmästare, utverka en förlikning som innebar att Caspars son och Abrahams systerson Ludvig de Creaux tog över tryckeriet mot att han försörjde Haberegger, som fortsatt skulle sköta detsamma.[5][16][17] Allt detta skedde på villkor att Haberegger inte gifte om sig.[16] Lunds universitet stod således utan egentlig boktryckare mellan 1727 och 1729.[18][19] Det sistnämnda året tillkännagav Haberegger emellertid sin avsikt att gifta sig med sin hushållerska, varför förlikningen bröts och tryckeriet helt övergick till Ludvig de Creaux.[18][19][20]
^ [ab] Bert Möller, "Lunds första boktryckare", s. 19. Berlingska boktryckeriet i Lund 1745-1945 : blad ur dess historia. Lund: Berlingska boktr., 1945, ss. 11–24.
^ [abc] Landsarkivet i Lund, Död- och begravningsbok för Lunds domkyrkoförsamling 1703-1750, F I:1, s. 100v.
^Gustaf Edvard Klemming & Johan Gabriel Nordin, Svensk boktryckeri-historia 1483-1883, med inledande allmän öfversigt. Stockholm: P. A. Norstedt och söner förlag, 1883, ss. 214f.
^ [abc] Karl Arne Blom, "Av trycket". Karl Arne Blom, Företagsamhetens Lund. Saga Egmont, 2018.
