ASA-astma
ASA-inducerad astma uppträder 30 min till 3 timmar efter intag av acetylsalicylsyra, som på engelska ofta förkortas ASA (efter acetylsalicylic acid). Namnet ASA-inducerad astma är missvisande eftersom det även gäller hela gruppen antiinflammatoriska läkemedel, NSAID. Orsaken bakom ASA-inducerad astma är hämning av cyklooxgenas-1 (COX-1). Detta leder till en större ansamling av cysteinyl-leukotrien vilket ger upphov till krampartad sammandragning av musklerna i luftrören (bronkospasm). ASA-astma är ett vanligt tillstånd som drabbar upp till en femtedel av alla vuxna personer[1], och var tjugonde barn[2], med astma. Tillståndet kräver en ökad användning av kortikosteroider och potentiellt livshotande reaktioner kan uppstå vid användning av läkemedel innehållande acetylsalicylsyra eller icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).[1] I studier har man funnit att 90-100 procent av ASA-intoleranta astmatiker förutom ASA även reagerar på ibuprofen, naproxen och diklofenak. Blott var fjortonde ASA-intolerant astmatiker reagerade dock på paracetamol. Därmed drar forskarna slutsatsen att paracetamol bör vara ett betydligt säkrare alternativ till ASA och NSAID hos denna typ av patienter.[3] Referenser
Noter
|