AR Aurigae

AR Aurigae
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Kusken
Rektascension	05^t 18^m 18,896 ^s[1]
Deklination	+33° 46′ 02,52 ″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+6,144[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	B9 V + B9.5 V[3]
U–B	0,18[4]
B–V	0,06[4]
Variabeltyp	Algolvariabel[5]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	+25,4 ± 0,9[6] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: +15,254[1] mas/år Dek.: -29,225[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	7,0735 ± 0,0461[1]
Avstånd	461 ± 3 lå (141,4 ± 0,9 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	+1,11/1,17[7]
Detaljer
Massa	2,552 ± 0,008[3] M☉
Radie	1,781[8] R☉
Luminositet	41[7] L☉
Vinkelhastighet	10[8] km/s
Andra beteckningar
AG+33 490, BD+33 1002, CEL 595, GSC 02398-01311, HD 34364, HIC 24740, HIP 24740, HR 1728, 2MASS J05181891+3346025, PPM 70158, SAO 57858, TD1 4315, TYC 2398-1311-1, uvby98 100034364, AR Aurigae, Gaia DR3 181983575426242944, Gaia DR1 181983571130256640, Gaia DR2 181983575426242944[9]

AR Aurigae även känd som 17 Aurigae, är en dubbelstjärna i södra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 6,14[1] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 7,1 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 461 ljusår (ca 141 parsek) från solen.[10] Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 25 km/s.[6]

Egenskaper

Primärstjärnan AR Aurigae A är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass B9 V,[1] som är en kvicksilver-mangan-stjärna, vilket betyder att den har ett överskott av dessa element och ofta även av xenon och andra element.[3] Den har en massa som är ca 2,6[3] solmassor, en radie som är ca 1,8[8] solradie och har ca 41 gånger solens utstrålning av energi[7] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 11 000 K.[3]

Följeslagaren AR Aurigae B är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass B9.5 V[1] och även den en kvicksilver-mangan-stjärna. Den har en massa som är ca 2,4[3] solmassor, en radie som är ca 1,8[8] solradie och har ca 34 gånger solens utstrålning av energi[7] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 10 400 K.[3]

Ljuskurva i visuella bandet för AR Aurigae, plottad från Johansen (1970).[11]

Båda stjärnorna är blåvita av spektraltyp B som inte fyller sin Roche-lob. Stjärnornas bana är orienterad på ett sådant sätt att de periodvis förmörkar varandra, så AR Aurigae är en variabel stjärna och dess ljusstyrka varierar från magnituden +6,15 till +6,82 med en period på 4,13 dygn.[5] Eftersom AR Aurigae är en förmörkelsevariabel (i själva verket är det den enda kända förmörkelsevariabeln med en kvicksilver-mangan-stjärna), har noggrann karakterisering av dess parametrar gjorts möjlig. Baserat på ljustidseffekten som observerats från stjärnorna, drar man slutsatsen att det finns en tredje stjärna med en massa på 0,54 solmassa, som kretsar vid en separation av 13 AE med en omloppsperiod av 23,7 år.[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, AR Aurigae, [Rhttps://en.wikipedia.org/w/index.php?title=AR_Aurigae&oldid=1118554603 27 oktober 2022.].

Noter

1. ^ [ ] Vallenari, A.; et al. (Gaia Collaboration) (2022). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy & Astrophysics. arXiv:2208.00211. doi:10.1051/0004-6361/202243940. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
2. Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
3. ^ [ ] Folsom, C. P.; Kochukhov, O.; Wade, G. A.; Silvester, J.; Bagnulo, S. (2010). "Magnetic field, chemical composition and line profile variability of the peculiar eclipsing binary star AR Aur★". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 407 (4): 2383. arXiv:1005.3793. Bibcode:2010MNRAS.407.2383F. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17057.x. S2CID 13801978.
4. ^ [ ] Nicolet, B. (1978). "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 34: 1–49. Bibcode:1978A&AS...34....1N.
5. ^ [ ] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
6. ^ [ ] Wilson, Ralph Elmer (1953). "General catalogue of stellar radial velocities". Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
7. ^ [ ] Nordstrom, B.; Johansen, K. T. (1994). "Radii and masses for the young star AR Aurigae". Astronomy and Astrophysics. 282: 787. Bibcode:1994A&A...282..787N.
8. ^ [ ] ker, Z.; Bilir, S.; Soydugan, F.; Gökçe, E. Yaz; Soydugan, E.; Tüysüz, M.; Şenyüz, T.; Demircan, O. (2014). "The Catalogue of Stellar Parameters from the Detached Double-Lined Eclipsing Binaries in the Milky Way". Publications of the Astronomical Society of Australia. 31. arXiv:1403.1583. Bibcode:2014PASA...31...24E. doi:10.1017/pasa.2014.17. S2CID 119238300.
9. HD 34364 (unistra.fr). Hämtad 2023-03-10.
10. van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600. Vizier catalog entry
11. Johansen, K. T. (January 1970). "Light curve and photometric elements of AR Aurigae". Astronomy & Astrophysics. 4: 1–10. Bibcode:1970A&A.....4....1J.

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/24740/araurigae.