3 Puppis

3 Puppis
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Akterskeppet
Rektascension	07^t 43^m 48,46872^s[1]
Deklination	-28° 57′ 17,3720″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+3,93[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	A2.7 Ib[2] (A2 Ia – A3 IIpe[3])
U–B	-0,09[4]
B–V	+0,18[4]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	+20,90 ± 0,4[5] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -5,09 ± 0,11[1] mas/år Dek.: +30,01 ± 0,1968[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	0,59 ± 0,17[1]
Avstånd	ca 5 500 lå (ca 1 700 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	-5,5[2]
Detaljer
Massa	31 - 39[6] M☉
Radie	55[3] R☉
Luminositet	63 000 – 160 000[6] L☉
Temperatur	8 500 – 9 500[6] K
Andra beteckningar
l Puppis, GSC 06552-03228, HD 62623, HIP 37677, HR 2996, SAO 174400, CD−28°4774

3 Puppis (3 Pup), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Akterskeppet. Den har en skenbar magnitud på 3,93[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 0,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 5 500 ljusår (ca 1 700 parsek) från solen. Den rör sig bort från jorden med en heliocentrisk radiell hastighet av +20,9 km/s.[6]

Egenskaper

3 Puppis är en blå till vit stjärna av spektralklass A2.7 Ib,[3] och en mycket sällsynt A[e]-superjätte, ibland angiven som en Be-stjärna trots dess spektralklassificering. Den har en massa som är 31 - 39[6] gånger solens massa, en radie som är ca 55[6] gånger större än solens och utsänder 63 000 – 160 000[3] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på 8 500 - 9 500 K.[6]

3 Puppis är omgiven av en cirkulerande stoftskiva, vilket är ovanligt för en stjärna av spektraltyp A. Detta anses vara orsakat av en följeslagare med låg massa. Följeslagaren beräknas vara en stjärna av spektralklass B8 III - B6 V med en massa av 5 solmassor och dess omloppsbana har en halv storaxel på 2,3 AE. Precis som de flesta Be-stjärnor roterar 3 Puppis snabbt, med 30 – 60 procent av den hastighet vid vilken den skulle brytas isär. Skivan har sin inre kant endast 3,8 AE från primärstjärnan och det misstänks att följeslagarens retardation av den heta primära stjärnvinden medför att stoftet kan bildas ovanligt nära en så ljusstark stjärna.[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

1. ^ [ ] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
2. ^ [ ] Klochkova, V. G.; Sendzikas, E. G.; Chentsov, E. L. (2015). "Spectral atlas of A-type supergiants". Astrophysical Bulletin. 70: 99. arXiv:1502.01444. Bibcode:2015AstBu..70...99K. doi:10.1134/S1990341315010113.
3. ^ [ ] Meilland, A.; Kanaan, S.; Borges Fernandes, M.; Chesneau, O.; Millour, F.; Stee, Ph.; Lopez, B. (2010). "Resolving the dusty circumstellar environment of the A[e] supergiant HD 62623 with the VLTI/MIDI". Astronomy and Astrophysics. 512: A73. arXiv:0912.1954. Bibcode:2010A&A...512A..73M. doi:10.1051/0004-6361/200913640.
4. ^ [ ] Gutierrez-Moreno, A.; Moreno, H.; Loyola, P.; Cortes, G. (1986). "Low dispersion spectrophotometry of bright early-type stars". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 64: 205. Bibcode:1986A&AS...64..205G.
5. Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
6. ^ [ ] Kraus, M.; Oksala, M. E.; Cidale, L. S.; Arias, M. L.; Torres, A. F.; Borges Fernandes, M. (2015). "Discovery of SiO Band Emission from Galactic B[e] Supergiants". The Astrophysical Journal Letters. 800 (2): L20. arXiv:1501.07063. Bibcode:2015ApJ...800L..20K. doi:10.1088/2041-8205/800/2/L20.

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/3puppis