Östergötlands runinskrifter N288

Östergötlands runinskrifter N288
Runristning
Land Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötland
Kommun Norrköping
Socken Östra Husby
Plats Oklunda
Koordinater 58°34′40″N 16°35′26″Ö / 58.57772°N 16.59062°Ö / 58.57772; 16.59062
Tillkomsttid V början av 800-t
Signum Ög N288
Stil Rak
Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas.

Ög N288 är en vikingatida (800-talet) berghäll i Oklunda, Östra Husby socken och Norrköpings kommun.[1] Tidigare signum: Ög ÖR1980;19. Fridell & Óscarsson (2011) ger tolkningen Þetta faði Gunnarr, faði runaR þessaR. En sa flo sækiR, sotti wi þetta. En sa flo inn roð þann. En sa bant wæf. En [þetta faði Gunnarr ...][1] Ristningen i fast häll, 0,35x0,3 m, består av 4 tättställda rader samt en tvärställd rad, vardera 24-28 cm långa. Runhöjd, 4-4,5 cm. Ristningen är grunt men skarpt huggen. Imålad rött. Ristningen är anbragd på en slät, svagt V-sluttande yta av finkornig grå bergart på krönets V del ovan brant sluttning. Ristningen är täckt av en låg träkupa.

Enligt Runica Germanica Mediaevalia 2003 visar kontexten att man ska läsa inskriften nedifrån och uppåt och inskriften lyder:"Gunnar ristade dessa runor, och han flydde förfallen till straff. Han uppsökte detta vi. Och han flydde in i denna röjning. Och han slöt en förlikning (el gjorde en fridskrets?). Vifinn ristade detta (som bekräftelse)."[2]

I åkermarken runt om runhällen utfördes en prospektering med metallsökare den 17-18 april 2006. I området S-SV om runhällen påträffades fyra äldre metallfynd, varav ett var ett litet runt spänne i Borrestil, förgyllt. Ca 190 m ÖNÖ om runhällen påträffades ett litet likarmat spänne från äldre vendeltid.[3]

Vid arkeologisk schaktningsövervakning 2018, grävdes det utmed gång/brukningsväg i åkerkant SV om Oklundaristningen. Inget av antikvariskt intresse påträffades.[4][5]

Inskriften

Ög-N288-runsvenska

Translitterering av runraden:

§P kunar ÷ faþi runaʀ þisaʀ ÷ in sa flau sakiʀ ÷ suti ui þita ÷ in sa fl- (i)n ruþ þan ÷ in sa bat uifin ÷ þitta faþi ÷
§Q kunar ÷ faþi runaʀ þisaʀ ÷ in sa flau sakiʀ ÷ suti ui þita ÷ in sa fl- (i)n ruþ þan ÷ in sa bat uifin ÷ þit tafaþi ÷[1]

Normalisering till fornvästnordiska:

§P Gunnarr faði runaʀ þessaʀ, en sa flo sakiʀ. Sotti vi þetta. En sa fl[o] inn ryð þann. En sa bant. Vifinn þetta faði.
§Q Gunnarr faði runaʀ þessaʀ, en sa flo sakiʀ. Sotti vi þetta. En sa fl[o] inn ryð þann. En sa bant Vifinn, þet tafaði(?).[1]

Översättning till nusvenska:

§P Gunnar ristade dessa runor, och han flydde förfallen till straff. Han uppsökte detta vi. Och han flydde in i denna röjning. Och han slöt en förlikning (el gjorde en fridskrets?). Vifinn ristade detta (som bekräftelse).
§Q Och han ’band’ Vifinn, som förhindrade(?) det.[2]

Läsning §P: $=Gustavson 2003a:192f; §Q: $=Källström 2007a:100f[6] 'Band' är i mening 'göra orörlig (med trolldom)', en form av förbannelse.

Källor

  • Gustavson, H. Oklundainskriften sjuttio år efteråt…, i: Heizmann, W. & Nahl, A. van (red.). Runica – Germanica – Mediaevalia. Berlin: de Gruyter. S. 186-198, 2003.
  • Nordén, A.: i Fornvännen 1931

- - ATA dnr 4322/29 - - ÖD, 1932-12-06 - - ÖC, 1929-10-24 - - DT, 1929-10-24 - -

  • Rundkvist, Martin, 2006, Prospektering kring Oklunda gård i Östra Husby sn, 17-18 april 2006, Östergötland, Östra Husby sn, Oklunda 1:7, RAÄ 252, Metallsökning, Rapport (RAÄ dnr 321-2462-2006)
  1. ^ [a b c d] Samnordisk runtextdatabas, Ög N288 $, 2014
  2. ^ [a b] Heizmann, Wilhelm (2013-06-05) (på tyska). Runica - Germanica - Mediaevalia. Walter de Gruyter. ISBN 9783110894073. https://books.google.se/books?hl=sv&id=laMiAAAAQBAJ&q=288#v=onepage&q&f=false. Läst 13 juni 2019 
  3. ^ Tillägg dnr 321-2462-2006
  4. ^ Tillägg RAÄ dnr. RAÄ-2018-1698
  5. ^ Fornminnesregistret: Östra Husby 252:1
  6. ^ Magnus Källström Mästare och minnesmärken // Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden Acta Universitatis Stockholmiensis // Stockholm Studies in Scandinavian Philology // New series 43, 2007, ISSN 0562-1097, ISBN 978-91-85445-64-6