Åkeri

Ett åkeri är ett företag som sysslar med transport av varor och styckegods. Företaget kan vara ett enmansföretag där en person äger en eller flera lastbilar. Hen är sedan vanligtvis medlem i en transportfirma (exempel: DHL, Schenker) som i sin tur tillhandahåller kontakter med kunder som önskar en transport utförd. Man kan jämföra det här med taxinäringen där en enskild taxichaufför oftast äger sin egen bil, men är anställd av en taxicentral som kommenderar ut arbete.

Ett åkeri kan också ha flera anställda och i sig stå för både bilar och körningar. Exempel här är flyttfirmor.

År 2015 började det rapporteras i media om att Sveriges åkerier går i konkurs, 180 konkurser under 2014,[1] på grund av konkurrens från låglöneländer som t.ex. Bulgarien. Utländska åkerier hade rätt att köra tre transporter inrikes, men kontrollerna är få och reglerna kringgicks kontinuerligt av låglönelandsföretag som inte betalade varken skatter eller avgifter samt lät sina chaufförer bo i sina bilar och arbeta för en tredjedel av en svensk chaufförs ersättning. Man uppskattade till att cirka 400-1000 utländska lastbilar fanns i Sverige.[2][3]

Sveriges Åkeriföretag menar att konkurser inom åkerinäringen snarare är en konsolidering av branschen. Ungefär hälften av de 6000 medlemsföretagen är enmansföretag, och det är en minskade siffra. Branschtrenden är att företagens storlek ökar, varför konkurser i småföretag ses. Dessa konkurser ska inte tolkas som att den svenska åkerinäringen konkurreras ut av utländska företag, utan att de svenska företagen blir större.

Åkerinäring

  • Åkerinäringens omsättning står för nästan 4 % av Sveriges BNP. Förädlingsvärdet uppgår till 156 miljarder kronor år 2015.[4]
  • 86 % av allt gods som transporteras i Sverige gick år 2010 på lastbil[5]
  • Transportnäringen på väg, inkluderat hela logistikkedjan, sysselsätter 225 000 människor[6]
  • Lastbilar står för sju procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och 25 % av vägtrafikens[7]
  • Lastbilsförare är för män det fjärde vanligaste yrket i Sverige[8]

Vidare läsning

  • Kellokumpu, Risto (1997). ”Åkeriarbetaren.”. Alla dagar alla nätter (Stockholm : Svenska transportarbetareförb., 1997): sid. [5]-117 : ill..  Libris 2347639
  • Kellokumpu, Risto (2002). Åkeriarbetare, åkare och facklig verksamhet i Skåne. Malmö: Avd. 12, Svenska transportarbetareförb. Libris 8736026 

Källor

  1. ^ ”Skatteverket hårdgranskar utländska åkerier”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/skatteverket-hardgranskar-utlandska-akerier. Läst 2 augusti 2015. 
  2. ^ ”Ny kartläggning: 400 lastbilar kör olagligt i Sverige”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/400-lastbilar-kor-olagligt-i-sverige. Läst 2 augusti 2015. 
  3. ^ ”Mer än 1000 utländska lastbilar lämnar aldrig Sverige”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 12 september 2015. https://web.archive.org/web/20150912041009/http://www.sydsvenskan.se/sverige/mer-an-1000-utlandska-lastbilar-lamnar-aldrig-sverige/. Läst 2 augusti 2015. 
  4. ^ ”Sveriges Åkeriföretag: Fakta om åkerinäringen”. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160805005428/http://www.akeri.se/sites/default/files/uploaded_files/fakta_om_aekerinaeringen_us.pdf. Läst 10 maj 2016. 
  5. ^ ”Trafikanalys: Godsflöden i Sverige”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610123411/http://www.trafa.se/globalassets/rapporter/rapport_2012_8_godsfloeden_i_sverige.pdf. Läst 10 maj 2016. 
  6. ^ ”Statistiska Centralbyrån”. http://www.scb.se/sv_/Vara-tjanster/Foretagsregistret/Aktuell-statistik-ur-Foretagsregistret/. Läst 10 maj 2016. 
  7. ^ ”Naturvårdsverket”. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/. Läst 10 maj 2016. 
  8. ^ ”Statistiska Centralbyrån”. Arkiverad från originalet den 18 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160518224622/http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/sveriges-vanligaste-yrken/. Läst 10 maj 2016.