Ängsklocka Systematik Domän Eukaryoter Rike Växter Division Fröväxter Underdivision Gömfröväxter Klass Trikolpater Ordning Asterordningen Familj Klockväxter Släkte Blåklockor Campanula Art Ängsklocka C. patula Vetenskapligt namn § Campanula patula Auktor L. Utbredning Sammanställning av habitatdata hämtade från ett flertal Wikipediaartiklar
Synonymer Campanula allionii subsp. monanthos (Pant. ) Nyman , 1889Campanula bellidifolia Adams , 1805Campanula bellidifolia Lapeyr. , 1818nom. illeg. Campanula brachiata Seidl ex Opiz , 1823Campanula brodensis Formánek , 1890Campanula chrysogonii Sennen , 1936Campanula csepeliensis Gand. , 1876Campanula decurrens L. , 1753Campanula durieui Boiss. , 1841Campanula erinoides L. , 1767Campanula erinoides Cav. , 1800 nom. illeg. Campanula flaccida (Wallr. )Dalla Torre & Sarnth. , 1912 nom. illeg. Campanula loeflingii Brot. , 1804 nom. superfl. Campanula loeflingii var. durieui (Boiss. ) Nyman , 1879Campanula loeflingii var. occidentalis Lange , 1862Campanula longipes Coss. Nyman , 1879Campanula loreyi A.Blanco Nyman , 1879 not validly publ. Campanula loreyi Pollini Campanula lusitanica Loefl. , 1758Campanula lusitanica var. maura Murb. , 1923Campanula lusitanica var. pseudophrygia Lacaita , 1930Campanula monanthos Pant. , 1871Campanula patens Gueldenst. , 1791Campanula patens Gueldenst. Ledeb. , 1846Campanula patula subsp. abietina (Griseb. & Schenk ) Simonkai , 1887Campanula patula var. albiflora Syr. , 1910Campanula patula var. calycina Willk. , 1868Campanula patula var. calyciserrata Beyer , 1917Campanula patula var. confertiflora Trautv. , 1874Campanula patula var. costae (Willk. ) O.Bolòs & Vigo , 1983Campanula patula subsp. costae (Willk. ) Fed. , 1973Campanula patula subsp. debilis Kuvaev , 1992Campanula patula var. decurrens L. ) Schult. , 1819Campanula patula subsp. flaccida Wallr. Campanula patula subsp. flaccida Soó , 1971Campanula patula var. flaccida Wallr. , 1822Campanula patula var. flaccida Syr. , 1910 nom. illeg. Campanula patula var. flaccida (Wallr. ) Soó , 1972Campanula patula var. glauca Kuntze , 1867Campanula patula var. grandiflora A.DC. , 1839Campanula patula var. hirsuta Schur , 1866Campanula patula var. latifolia A.DC. , 1830Campanula patula subsp. patula Campanula patula var. lusitanica (Loefl. ) Pau Campanula patula var. macrocalyx Kuntze , 1867Campanula patula var. parva Merino , 1906Campanula patula L. patula, 1930Campanula patula var. pauciflora A.DC. , 1830Campanula patula var. pauciflora Rochel , 1826Campanula patula subsp. peterfii Soó ex Jáv. , 1925Campanula patula subsp. peterfii Soó ex Jáv. ) Soó , 1977Campanula patula var. peterfii (Soó ex Jáv. ) Soó , 1926Campanula patula var. platyphylla Kuntze , 1867Campanula patula var. serratisepala Murr. , 1902Campanula patula var. stricta Wallr. , 1822Campanula patula var. stricta Opiz , 1852 nom. illeg. Campanula patula var. thyrsiflora Kuntze , 1887Campanula patula var. uniflora Noulet , 1837Campanula patula subsp. vajdae (Penzes ) Fed. , 1973Campanula patula var. vajdae Soó , 1974Campanula patula var. vajdae Pezes ) Soó , 1974Campanula patula var. vajdae Pezes ) Fed. , 1973Campanula pinifolia Vuk. , 1881 nom. illeg. Neocodon patulus L. ) Kolak. & Serdyuk. , 1984Rapunculus patulus (L. ) Fourr. , 1869
Ängsklocka, Campanula patula L. är en ört i familjen klockväxter .
Underarter
Campanula patula f. velenowskyi (Adamovic ) Hayek. , 1930
Campanula patula subsp. epigaea (Janka ex Degen ) Hayek , 1930
Campanula patula subsp. flaccida (Wallr. ) Soó Campanula patula subsp. flaccida Soó , 1971Synonym:
Campanula patula subsp. patula Campanula patula subsp. jahorinae (K.Malý ) Greuter & Burdet , 1981
Synonymer: Campanula jahorinae (K.Malý ) Landolt , 1975Campanula patula var. jahorinae K.Malý , 1907
Beskrivning
Ängsklocka är tvåårig och blir 20–60 cm hög. Den övervintrar som frö.
Enkel klase. Blommorna förekommer i många färgnyanser . Vanligast är blåviolett.
Blommorna är klockformade, 12–25 mm långa. Sällsynt kan blomman vara vit . Blommar hela sommaren. Vid solsken står blomman upprätt, men under natten och vid regn hänger den nedåt. Dess blomställning är en gles klase. Blomkronorna är djupt flikade och smalnar av mot basen. Blomman har 5 ståndare och 1 pistill med 3 märken .
Frukten är en s k porkapsel , som vid mognaden öppnar sig och släpper ut fröna genom 3 eller 5 hål. Fröna är platta och ovala .
Kromosomtalet är 2n = 20.
Habitat
Ängsklockans utbredning är begränsad till Europa , med undantag för ett mindre område i västra Sibirien . Den saknas på Island , Färöarna och Irland , i Skottland samt i många delar av Italien och Grekland .
I Sverige är ängsklocka vanligast i ett stråk från norra Vänern , upp över Bergslagen och fram till Öregrund . Det omfattar norra Uppland , Dalarna , Gästrikland och Hälsingland , men förekommer här och var från Skåne och norrut till Norrbotten och Lappland , men sällsynt norröver. Längst i norr saknas ängsklocka.
Den tros ha gynnats av en ökad vallodling och har ökat sin utbredning jämfört med läget i början av 1800-talet.[ 1]
Ängsklocka är inte ursprunglig i Norden , men tros ha inkommit i samband med importerat orent frö för vallodling .
I Danmark uppträder den i mitten av 1700-talet. I Norge gjordes de första fynden omkring 1870 . Första fyndet i Sverige gjordes i Falun och rapporterades av Linné 1755.
När ängsklocka finns i vallodlingar betraktas den ibland som ogräs .
Utbredningskartor
Tradition
Ängsklocka har tillsammans med liten blåklocka betraktats som Dalarnas landskapsblomma . Liten blåklocka var fram till slutet på 1960-talet populärast, men sedan 1970-talet har ängsklocka vunnit allt mer sympati.[ 2] Nationalencyklopedin nämner (2020) enbart ängsklocka.
Biotop
Ängar , nära bebyggelse , utkanter av skogområden .
I Sveriges nordligare områden håller ängsklocka till på ruderatmark .
Etymologi
Släktet Campanula är latin , diminutiv av campana = klocka. Betydelsen blir sålunda "liten klocka".Artepitet patula är latin och betyder "öppen, vid, utbredd" och syftar på att blomman är mycket mer öppen, än som annars är vanligt för blåklockesläktet .
Bilder
Första året bara en
bladrosett intill marken.
Habitat i
gruset på en
vägren .
I början på
maj , innan blomman har börjat öppna sig.
Pistillens tre märken.
Två färgvarianter i samma grupp.
Den sällsynta varianten med vita blommor.
Campanula patula subsp.
abietina (Griseb. & Schenk ) Simonk.
Så kallade dubbla blommor kan mycket sällsynt uppträda.
Noter
^ [a b c Lundevall, Carl-Fredrik & Björkman, Gebbe. Vilda växter i Norden , 2007, ICA bokförlag (s. 272).
^ Örjan Hamrin 2003: Vilken är Dalarnas landskapsblomma? I Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund 2003: Dalarna 2003 . ISBN 91-87466-66-X
.svg)
_03.jpg)
![[1]](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/campanula/campa/camppatn.jpg){kind=link}
![[2]](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/campanula/campa/camppatv.jpg){kind=link}