Hans Ruin

Hans Waldemar Ruin

Hans Waldemar Ruin (Helsinki, 18 giugno 1891Stoccolma, 3 novembre 1980) è stato un filosofo finlandese naturalizzato svedese.

Biografia

Figlio di Waldemar Ruin e Flora Lindholm, studiò all'Università di Helsinki e nel 1917 sposò Karin Sievers (detta Kaisi), da cui ebbe due figli.

Il suo rifiuto della filosofia analitica lo spinse ad emigrare in Svezia per studiare estetica.[1] Viaggiò a lungo in Europa e in Italia, dove conobbe Giacomo Martinetti; avrebbe raccontato l'esperienza in Väl mött, Europa! nel 1938.[2] Pur simpatizzando con la Germania dopo la prima guerra mondiale, fu aspramente critico del nazismo durante gli anni trenta.[3]

Nel 1957 vinse il Premio Dobloug, mentre tra il 1969 e il 1973 fu candidato quattro volte al Premio Nobel per la letteratura.[4]

Opere

  • Krigets anlete, 1919
  • Erlebnis und Wissen. Akademische Abhandlung, 1921
  • Nutidskonst i psykologisk belysning, 1923
  • Själens försvarsproblem, 1929
  • Gycklare och apostlar, 1934
  • Poesiens mystik, 1935
  • Väl mött, Europa!, 1938
  • Rummet med de fyra fönstren, 1940
  • Makt och vanmakt, 1940
  • Ett land stiger fram, 1941
  • Det finns ett leende, 1943
  • Arvid Mörne, 1946
  • Ibsens förvandling efter "Brand", 1946
  • Jarl Hemmer, 1946
  • Finlandssvensk modernism, 1947
  • Huru ett land återspeglas i konsten, 1947
  • Hur skapar skalderna?, 1948
  • Två världar, 1948
  • I konstens brännspegel, 1949
  • Föränderligt och oföränderligt i de estetiska begreppen, 1951
  • Sju ögonblick och några reflexioner, 1952
  • Estetisk upplevelse och esteticism, 1953
  • Värdighet och behag bland akademiskt folk, 1953
  • Yrjö Hirn, 1953
  • Den poetiska visionen och verklighetsbilden, 1954
  • Nytt och gammalt i ny lyrik, 1955
  • Det sjunkna hornet, 1956
  • Hem till sommaren, 1960
  • Det skönas förvandlingar, 1962
  • Konsten att läsa och konsten att dikta, 1966
  • Den mångtydiga människan, 1966
  • Världen i min fickspegel, 1969
  • Höjder och stup hos Ibsen och några andra, 1971
  • Uppbrott och återkomst, 1977

Note

  1. ^ (EN) Krister Ståhlberg, Evaluations: The Nordic Countries and Europe III, Nordic Council of Ministers, 2001, p. 154, ISBN 978-92-893-0689-8.
  2. ^ (EN) Günter Berghaus, Handbook of International Futurism, Walter de Gruyter GmbH & Co KG, 2018, ISBN 978-3-11-039099-5.
  3. ^ (EN) Johan Östling, Sweden after Nazism: Politics and Culture in the Wake of the Second World War, Berghahn Books, 2016, p. 150, ISBN 978-1-78533-143-5.
  4. ^ (EN) Hans Mehlin, Nomination Archive, su NobelPrize.org, 21 maggio 2024. URL consultato l'8 dicembre 2024.
Controllo di autoritàVIAF (EN55208341 · ISNI (EN0000 0001 1764 3123 · LCCN (ENnr98039083 · BNF (FRcb15115058r (data)