Segerstedt studerade som ung vid Lunds universitet, där han under studietiden bland annat var redaktör för kårtidningen Lundagård. Han blev filosofie doktor och docent i praktisk filosofi[5] vid detta universitet 1934 samt fyra år senare professor i filosofi vid Uppsala universitet, en befattning han innehade 1938–1947.[6]
Genom beslut av Kungl. Maj:t blev Torgny Segerstedt den 26 juli 1947 Sveriges första professor i sociologi. I filosofiskt hänseende påverkad av cambridgeskolan och begreppsanalytisk metod, angrep han värdeteorin och kom till slutsatsen att man måste ta hänsyn till sociala förhållanden: detta märks tydligast i hans Verklighet och värde (1938) och Ordens makt (1944). Steget härifrån till sociologin var inte långt. År 1948 publicerade han Social Control as Sociological Concept där påverkan från behaviorismen är påfallande. Som sociolog skulle Segerstedt skapa en historisk förankring i den svenska forskningen, där han särskilt poängterade industrialismens betydelse för den sociala strukturen i landet. Den sociologiska institutionen blev omedelbart en viktig del i välfärdssveriges utformning, se vidare folkhemmet. En annan central forskningsinriktning för Segerstedt var studiet av grupper, något han definierade som grunden för sociologin.[7]
Segerstedt anlitades även till offentliga uppdrag. Han var ordförande i den universitetsutredning som införde lektorsämbetet vid universitetet, och efterträdde Ragnar Edenman på den posten. Denna utredning var av stor ideologisk betydelse och fick till följd att fler antogs till universiteten.[8]
^Carl-Filip Smedberg (2019). ”Gruppkategorins förvandlingar: Epistemologi, ontologi och politik i Torgny T. Segerstedts
studium av grupper 1939–1955”. Historisk tidskrift.
Martin H:son Holmdahl & Stig Strömholm, "Torgny T. Segerstedt – ett hundraårsminne." Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. B. Inbjudningar 150. Uppsala 2008.
Innehavare av Torgny Segerstedts professur i sociologi vid Uppsala universitet