T Bootis, eller Nova Bootis 1860, misstänks ha varit en nova i stjärnbilden Björnvaktaren. Den observerades endast av en person, den engelske astronomen Joseph Baxendell, den 9, 11 och 22 april 1860.[3]
Stjärnan låg nära Arcturus och var av magnitud 9,75 vid upptäckten. Ljusstyrkan hade sjunkit till 12,8 vid den sista observationen.[3]
Andra astronomer, bland andra Friedrich Winnecke, Edward Charles Pickering, Ernst Hartwig och Ernst Zinner observerade detta område utan att lyckas se stjärnan.[4]
Fastän katalogiserad som nova hade utbrottet kännetecken som skilde den från andra novor: En amplitud på minst 7 magnituder, en snabb nedgång i ljusstyrka och lokaliserad ovanligt långt från det galaktiska planet.[4] Den amerikanske astronomen Joseph Ashbrook föreslog 1953 att det kan vara frågan om en rekurrent nova som endast observerats en gång.[5]
Se även
Referenser
Noter