Olof Bruce

Olof Bruce
Född25 oktober 1867[1][2][3]
Högestads församling[2][4][3], Sverige
Död25 augusti 1942[1][3] (74 år)
Adolf Fredriks församling[1][3]
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[3], folkskollärare[5][6][4]
Befattning
Förstakammarledamot, Malmöhus läns valkrets (1912–1917)[3]
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet[3]
Redigera Wikidata

Nils Olof Bruce (i riksdagen kallad Bruce i Stockholm), född 25 oktober 1867 i Högestads församling, död 25 augusti 1942 på Styrsö, var en svensk lärare, ämbetsman och politiker (liberal).

Olof Bruce, som var son till en smed, tog folkskollärarexamen i Lund 1888 och var därefter folkskollärare i Åkarp 1888-1908 och lärare vid Hvilans folkhögskola 1893-1909. Han övergick till Folkskoleöverstyrelsen 1914 och var slutligen chef för Skolöverstyrelsens folkskoleavdelning 1926-1934.

Han invaldes i riksstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening 1906 och blev organisationens ordförande 1920. Han ingick också i ett antal statliga utredningar i skolfrågor.

Olof Bruce var riksdagsledamot 1912-1917 i första kammaren för Malmöhus läns valkrets och tillhörde i riksdagen liberala samlingspartiet. I riksdagen var han bland annat suppleant i statsutskottet 1912-1917. Han engagerade sig främst i utbildningspolitik och skrev sex egna motioner om t ex lärares resestipendier o löneförbättringar.

Olof Bruce har även författat läroböcker i geografi för folkskolan (1921) och högre folkskolan (1926) och översatt flera pedagogiska arbeten till svenska.

Källor

Litteratur

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 201

Noter

  1. ^ [a b c] Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0001/F I/21 (1942-1947), bildid: 00028448_00015, sida 9, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 29 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Högestads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13177/C I/2 (1862-1882), bildid: 00135797_00013, sida 11, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 29 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g] ”3”, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, s. 201, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgOzg, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 29 mars 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 29 mars 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 29 mars 2022.[källa från Wikidata]