Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Gävle valkrets, två omgångar, från höstriksdagen 1887 till 1893 samt 1897–1905. I riksdagen var han partilös fram till år 1900, då han anslöt sig till det nybildade Liberala samlingspartiet. Han var bland annat ledamot i bevillningsutskottet 1901-05 och ägnade sig främst åt näringslivsfrågor. Han skrev 32 egna motioner i riksdagen, om näringslivsfrågor, särskilt med anknytning till handel och sjöfart, t ex stipendier för handelsutbildning, upphävande konsulatsavgiften[10], avskaffande av tullen på av fartyg och fartygsmateriel[11] samt skattebefrielse för rederier. En motion gällde inskränkningar i lagstiftningen om barnarbete[12], en annan åtgärder i samband med unionskrisen, bl a beslut om ett större kreditiv gör den händelse "att det, för hävdande av Sveriges ära och rätt, fordras vidtagande av utomordentliga åtgärder"[13].
Han var far till Erik Brodin (1872–1931), som var redare och 1915-21 delägare i Erik Brodins Varvs AB i Gävle, samt grosshandlaren Karl August Brodin och skeppsredarna Olof (1869–1935) och Gustav Leopold Brodin.
^Riksdagsdokument CP2O198 / - Motion 1892:198 Andra kammaren , 26 april 1892 - Af herr O. A. Brodin, om skrifvelse till Kongl. Maj:t i syfte af befrielse för svenska fartyg från erläggande af konsulatafgifter m. m.
^Riksdagsdokument CN2O25 / - Motion 1890:25 Andra kammaren , 18 januari 1890 - Af herr O. A. Brodin, om afskaffande af tullen å fartyg.
^Riksdagsdokument CL2O43 / - Motion 1888:43 Andra kammaren , 26 januari 1888 - Af herr A. Brodin, om skrifvelse till Kongl. Ma,j:t med begäran om ändring i kongl. förordningen om minderåriges användande i arbete vid fabrik, handtverk eller annan handtering den 18 november 1881
^Riksdagsdokument D22R5 / - Motion 1905:5 Andra kammaren - urtima , 28 juni 1905 - Af herr O. A. Brodin, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående de unionella förhållandena.... Då norska regeringen den 7 juni gjort revolution, hvilken godkänts af norska Stortinget, emot Norges Konung, i strid med norsk grundlag och unionsakt med Sverige, samt svenska urtima Riksdagen härom måste fatta beslut, är det nödvändigt att såväl orsakerna härtill som följderna häraf noga undersökas och utrönas.
