NGC 40

NGC 40
Planetarisk nebulosa
Nebulosor
NGC40
Observationsdata
Rektascension00t 13m 01s[1]
Deklination+72° 31′ 19″[1]
Apparent magnitud (V)+11,4[2]
StjärnbildCepheus
Fysiska egenskaper
Andra beteckningarCaldwell 2,[2] GSC2 N3101023112, NVSS J001301+723119, PN VV' 3, BWE 0010+7214, GSC 04302-01297, 48P 51, RAFGL 5006, CSI+72-00102,HBHA 7208-01, PK 120+09 1, TYC 4302-1297-1, DO 22918, HD 826, PLX 31, V400 Cep, CDS 11, HIC 1041, PLX 31.00, WN B0010.2+7214, GB6 B0010+7214, HIP 1041, PN G120.0+09.8, [FT96] 120.0+9.9, 87GB 001015.0+721426, IRAS 00102+7214, PN ARO 1, [KW97] 1-60, GCRV 101, 2MASS J00130099+7231190, PN VV 1, [VKN2011] J001301.0+723119[1][3]

NGC 40, eller Caldwell 2, är en planetarisk nebulosa, det vill säga het gas omkring en döende stjärna. Stjärnan har slungat ut sitt yttersta lager och har lämnat kvar en mindre mycket varm stjärna med yttemperatur på ca 50 000 ℃.[4] Strålningen från stjärnan orsakar upphettning av den utslungade gasen till 10 000 ℃ i en diameter på ca 1 ljusår .[4] Forskare tror att om ca 30 000 år kommer nebulosan att blekna bort och efterlämna en vit dvärg ungefär lika stor som Jorden .[4]

Galleri

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Basic data : NGC 40 -- Planetary Nebula”. SIMBAD. AAVSO - American Association for Variable Star Observers. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=SN+2005ap&NbIdent=1&Radius=2&Radius.unit=arcmin&submit=submit+id. Läst 6 april 2014. 
  2. ^ [a b] O'Meara, Stephen James (2002). Deep Sky Companions: The Caldwell Objects. Sky Publishing Corporation. sid. 22–23. ISBN 0-933346-97-2 
  3. ^ ”Celestial Atlas – NGC Objects: NGC 1 - 49”. http://cseligman.com/text/atlas/ngc0.htm#40. Läst 6 april 2014. 
  4. ^ [a b c] ”Chandra X-Ray Observatory”. http://chandra.harvard.edu/photo/2005/n40/. Läst 6 april 2014. 
   NGC 38  •  NGC 39  •  NGC 40  •  NGC 41  •  NGC 42