|
Munkstenskvätta
Munkstenskvätta[2] (Oenanthe monacha) är en tätting som tillhör släktet stenskvättor.[3][4] Släktet räknades tidigare till familjen trastar, men är numera placerad inom familjen flugsnappare (Muscicapidae). Arten förekommer i ökenlandskap från Sudan till Pakistan, med endast två fynd i Europa, båda i Grekland. Beståndet anses vara livskraftigt. KänneteckenUtseendeMunkstenskvättan är en relativt stor svartvit stenskvätta med en kroppslängd på 15,5–17 centimeter. Den är storhövdad och har lång näbb, stjärt och vingar men korta ben.[5] Hanen har svart på ryggen, strupen, övre delen av bröstet och övre delen av kroppsidorna. Undersidan är vit, liksom hjässan som övergår avsmalnande i nacken mot den svarta ryggan. Likt vitkronad stenskvätta (men olikt andra arter i släktet) har den i princip helvit stjärt med bara lite svart i hörnen.[5]  Honan har samma stjärtteckning som hanen men ljust rostbrunt istället för vitt. I övrigt är den blekt gråbrun, ljusare under och med rostfärgad övergump.[5] LätenMunkstenskvättans läten är dåligt kända men inkluderar ett visslande vit, smackande tschack och rullande prry. Sången är lång, pratig och knastrig, och kan innehålla härmningar av andra fågelarter.[5] Utbredning och systematikMunkstenskvättan förekommer i steniga ökenraviner från nordöstra Sudan och Egypten till södra Pakistan.[3] Vintertid verkar vissa individer röra sig mot Persiska viken där den påträffats i Qatar.[6] Den är en mycket sällsynt gäst på den europeiska kontinenten med bara två fynd, båda i Grekland: 30 mars 2014 i Famagusta och 17 april 2021 på Lesbos.[7] På Cypern finns dock ett knappt 20-tal fynd.[7] Fynd har även gjorts i Turkiet och Libanon.[7] Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. FamiljetillhörighetStenskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[8][9] SläktskapGenetiska studier visar att munkstenskvättan är närmast släkt med ökenstenskvättan (O. monacha).[10][11] Tillsammans utgör de en systergrupp till de nära besläktade arterna östlig och västlig medelhavsstenskvätta, nunnestenskvätta och cypernstenskvätta. LevnadssättMunkstenskvättan häckar i bergsöken från havsnivå till 1 400 meters höjd, gärna i branta raviner men också i torra flodbäddar med sten och buskar. Ofta finns den i områden som är för öde och för varma för andra stenskvättearter.[12]  Arten lever av insekter som den gärna fångar flygande i luften efter långa karakteristiska jakter.[5] Den besöker gärna vattentråg dit beduiner tar sitt boskap för att födosöka fästingar på kameler och andra djur.[12] Den har även setts sitta på vilda stenbockar.[12] Det grunda skålformade boet placeras i en klippskreva.[5] Honan lägger tre till fem blekblå finfläckade ägg som ruvas i 14–15 dagar.[12] Status och hotArten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som relativt vanlig i Egypten, fåtalig i sydöstra Israel (endast 100–200 par) och likaså fåtalig på arabiska halvön.[1] Noter
Externa länkar
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
