Korsa TKorsa T är en klassisk taktik inom sjökrigföringen, som användes under slagskeppens era och innebar att en linje av örlogsfartyg korsade framför en linje av fiendeskepp, vilket möjliggjorde för den korsande linjen att maximalt antal egna kanoner kunde skjuta, medan endast de främsta fiendefartygen kunde besvara elden med de förliga kanonerna på de mest framskjutna fartygen. En annan fördel var att elden koncentrerades på fiendens främsta fartyg och att granater som gick över det främsta fartyget kunde träffa de efterföljande.[1] Under segelfartygens tid kunde inte fartygen skjuta i förlig eller akterlig riktning, varför taktiken gick ut på att få fienden så att han kunde beskjutas långskepps, det vill säga för- eller akterifrån i fiendefartygets längdriktning. Genom de vridbara kanontornen minskade betydelsen av taktiken vid strider fartyg mot fartyg, men tillämpades i ökad omfattning vid strider mellan fartyg i stridslinjeformering.[1] Att korsa fiendens "T" var det mest perfekta läget och en höjdpunkt i taktisk prestation för en befälhavare.[2] Det var den snabbare flottan som hade goda chanser att nå denna position, vilket innebar att överlägsen fart också medförde större eldkraft.[3] Begreppet blev föråldrat under andra världskrigets senare del när sjöslagen främst kom att ske mellan hangarfartyg som skickade sina flygplan mot varandra. Utvecklingen av sjömålsrobotar under kalla kriget gjorde dessutom att fartygen kunde anfalla oberoende av position. SlagViktiga slag vid vilka örlogsfartyg korsat "T":
ReferenserFotnoter
Tryckta källor
|
Portal di Ensiklopedia Dunia