Isopentan eller metylbutan är ett grenat, mättat kolväte (en alkan) med fem kolatomer med formeln C5H12 eller CH(CH3)2(C2H5).
Isopentan är en extremt flyktig och extremt brandfarlig vätska vid rumstemperatur. Det är en isomer till pentan och neopentan. Den normala kokpunkten är bara några grader över rumstemperatur och isopentan kokar lätt och avdunstar under en varm dag. Den kritiska temperaturen är 187,8 °C.
Isopentan används ofta tillsammans med flytande kväve för att uppnå en temperatur på −160 °C. Naturgas innehåller vanligtvis en procent eller mindre isopentan,[3] men det är en betydelsefull komponent i naturgasbaserad bensin.[4]
Nomenklatur
Det traditionella namnet isopentan behölls fortfarande i IUPAC:s rekommendationer från 1993,[5][6] men rekommenderas inte längre enligt rekommendationerna från 2013.[1] Det föredragna IUPAC-namnet är det systematiska namnet 2-metylbutan. En isopentylgrupp är en delmängd av den generiska pentylgruppen. Den har den kemiska strukturen - CH3CH2CH(CH3)2.
Isomerer
Isopentan är en av tre strukturella isomerer med molekylformeln C5H12, de andra är pentan (n-pentan) och neopentan (dimetylpropan).
Användning
Isopentan används i en sluten slinga i geotermisk kraftproduktion för att driva turbiner.[7]
Isopentan används, tillsammans med torris eller flytande kväve, för att frysa vävnader för kryosektion i histologi.[8]
Isopentan är en huvudkomponent (ibland 30 procent eller mer) av naturgasbaserad bensin, en analog av vanlig petroleumbaserad bensin som kondenseras från naturgas.[4] Den har ett betydligt högre oktantal (93,7 RON) än n-pentan (61,7), och därför finns det intresse för konvertering från den senare.[9]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Isopentane, 11 februari 2022.
Noter
- ^ [a b] Nomenclature of Organic Chemistry : IUPAC Recommendations and Preferred Names 2013 (Blue Book). Cambridge: The Royal Society of Chemistry. 2014. Sid. 652. doi:10.1039/9781849733069-FP001. ISBN 978-0-85404-182-4. ”The names ‘isobutane’, ‘isopentane’ and ‘neopentane’ are no longer recommended.”
- ^ James Wei (1999), Molecular Symmetry, Rotational Entropy, and Elevated Melting Points. Ind. Eng. Chem. Res., volume 38 issue 12, pp. 5019–5027 doi:10.1021/ie990588m
- ^ Georg Hammer, Torsten Lübcke, Roland Kettner, Mark R. Pillarella, Herta Recknagel, Axel Commichau, Hans-Joachim Neumann and Barbara Paczynska-Lahme "Natural Gas" in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry 2006, Wiley-VCH, Weinheim. doi:10.1002/14356007.a17_073.pub2
- ^ [a b] Ivan F. Avery, L. V. Harvey (1958): Natural-gasoline and Cycling Plants in the United States, Information circular, U.S. Department of the Interior, Bureau of Mines. 12 pages.
- ^ Table 19(a) Acyclic and monocyclic hydrocarbons. Parent hydrocarbons
- ^ Panico, R., red (1994). A Guide to IUPAC Nomenclature of Organic Compounds 1993. Oxford: Blackwell Science. ISBN 0-632-03488-2.
- ^ Byproduct Isopentane also used in some of the LPG plant to run the boiler and generate the power.
HS Orka HF Energy Plant IV Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 2014-10-18
- ^ ”Animal Resources Program - the Office of the Vice President for Research | UAB”. http://www.uab.edu/research/administration/offices/ARP/ComparativePathology/Pathology/Histopathology/TissueSubmission/Pages/Freezing-Tissues-for-Cryosectioning.aspx.
- ^ Sheng Wang, Ying Zhang, Mao-Gang He, Xiong Zheng, and Li-Bin Chen (2014): "Thermal Diffusivity and Speed of Sound of Saturated Pentane from Light Scattering". International Journal of Thermophysics, volume 35, pages 1450–1464. doi:10.1007/s10765-014-1718-x
Externa länkar
