Carl Gustaf Armfelt

Carl Gustaf Armfelt
Född	28 mars 1866
Död	1952[1][2][3]
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Ämbetsman
Maka	Marie Cecile Josefa Olympia Hajdukiewicz de Pomian
Föräldrar	Carl Gustaf Lars Armfelt
Redigera Wikidata

Carl Gustaf Armfelt, född 28 mars 1866 i Stockholm, död 1952,[4] var en svensk friherre, tjänsteman och författare.

Han var son till Carl Gustaf Lars Armfelt (1830–1909) och Christine Constance Charlotte (Lotta) Cederbaum (1846–1931) samt från 1909 gift med Marie Cecile Josefa Olympia Hajdukiewicz de Pomian (1869–1957). Armfelt avlade mogenhetsexamen 1889 och blev student vid Lunds universitet 1890. Han avlade kansliexamen 1900. Han var anställd som extra ordinarie tjänsteman i Kommerskollegium 1901. Därefter var han sekreterare vid svensk-norska vicekonsulatet i Cardiff 1902 och vid svensk-norska konsulatet i Riga 1902–1906. Han återvände därefter till Sverige för en tjänst som tjänsteman i Sveriges allmänna exportförening 1907. Han var amanuens vid Kommerskollegium 1911–1914. Han var kabinettskammarherre hos påven 1925. Som jordbrukare drev han från 1909 Kulla herrgård och Oppeby herrgård i Småland.

Armfelt skrev 1928 ett testamente där han överlät en del föremål och porträtt som tidigare ingått i lösöret på Skogaholms herrgård; föremålen skulle överlämnas till Nordiska museet och Skansen efter båda makarnas död.[5]

Bibliografi[6]

• Vad har reformationen givit vårt folk?: ett genmäle, 1917.
• Kring "reformationsminnet": ett svar, 1918.
• Min väg till kyrkan, 1920.
• Några drag ur S:t Frans av Sales liv, 1924
• Hvarför jag är romersk-katolik, översättning från engelskan av Gustaf Armfelt, utgiven av Birgittaföreningen i Stockholm, 1911.
• Biskop Nils Hermansson (Nicolaus Hermanni), Katolska bokhandeln, 1931
• Kardinal van Rossum och S:ta Birgitta, Ingår i Credo, katolsk tidskrift nr 10, 1923.
• Polen och den Heliga Fadern, Ingår i Credo, katolsk tidskrift, 1931.

Källor

• Fataburen: Nordiska museets och Skansens årsbok, 1959, Libris 3685540, sid. 131–141
• Örebro läns förvaltning och bebyggelse, del II, Närke, sid. 705, Libris 2244131
• Skyllberg: 1346, 1646, 1946, Bertil Waldén, 1949, sid. 463 ff., Libris 645199
• J.L. Saxon, Ur Närikesherrgårdarnes krönika: uppteckningar och skildringar, del VI, Örebro Dagblads Tryckeri 1933, sid. 152–174, Libris 10395279
• Adelsvapen släkten Armfelt

Noter

1. Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 307140, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
2. opac.vatlib.it, VcBA-ID: 495/112143.^[källa från Wikidata]
3. MAK, PLWABN-ID: 9810607043305606.^[källa från Wikidata]
4. Levnadsår enligt Libris
5. Fataburen : Nordiska museets och Skansens årsbok, 1959, Libris 3685540, sid. 132–133
6. Libris bokkatalog