| 12139 Tomcowling |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey,
T. Gehrels,
CJ van Houten,
I van Houten-Groeneveld |
|---|
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
|---|
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (12139) Tomcowling |
|---|
| Alternativnamn | 4055 P-L, 1995 PX, 1992 UJ10[1] |
|---|
| Uppkallad efter | Thomas Cowling[2] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[1] |
|---|
| Epok: 9 augusti 2022 |
| Aphelium | 2,6038 AU |
|---|
| Perihelium | 2,0349 AU |
|---|
| Halv storaxel | 2,3193 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,1226 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 1290,2 d (3,53 år) |
|---|
| Medelanomali | 342,576° |
|---|
| Inklination | 3,074° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 323,727° |
|---|
| Periheliumargument | 241,332° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Diameter | 9,06 km |
|---|
| Albedo | 0,034 |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 14,83 |
|---|
12139 Tomcowling eller 4055 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den brittiske astronomen Thomas Cowling.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer.
Referenser